Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

GHB i narkotikalagen

Skriftlig fråga 1999/2000:204 av Julin, Thomas (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-12
Anmäld
1999-11-16
Besvarad
1999-11-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 1999/2000:204

 av Thomas Julin (mp) till socialminister Lars Engqvist om GHB i narkotikalagen

Tidigare i år ställde jag en fråga till socialministern om hanteringen av GHB. I det svaret hänvisade man till att frågan om hur GHB ska betraktas bereds inom Socialstyrelsen. Nu har Socialstyrelsen lämnat sitt utlåtande där professor Rune Dahlqvist finner det styrkt att GHB frisätter tillväxthormon men vad det gäller eventuell effekt av GHB på produktion av tillväxthormon finns inga publicerade vetenskapliga data från människa över denna frågeställning. Därmed torde åtminstone dopningslagen kunna gälla.

Under åren 1996@1999 har Rättsmedicinalverket påträffat GHB i åtta dödsfall. Till detta bör påpekas att GHB även påträffats i andra ärendetyper (trafikärenden, våldsbrott och missbruksärenden) i ca 120 fall under perioden 1996@1999 (t.o.m. augusti). GHB används nästan uteslutande för sina ruseffekter och av ungdomar. Den enda medicinska användningen sker via särskild licens rörande en sällsynt neurologisk sjukdom. Alltså syftet med att inta GHB är att uppnå euforiska effekter. Frågan är, utifrån dess användningsområde, om inte GHB borde inlemmas i narkotikalagstiftningen. Därmed skulle betydligt tydligare signaler ges om att detta är ett narkotikapreparat. Det är oacceptabelt att det tar så lång tid för att stoppa nya narkotiska preparat, narkotikamarknaden är hela tiden steget före lagstiftaren och Sveriges ungdomar dör medan byråkratins kvarnar maler.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern:

Avser regeringen att föra in GHB i narkotikalagen?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:204 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 1 december

Svar på frågorna 1999/2000:204 om GHB i narkotikalagen, 221 om droger och 232 om GHB

Socialminister Lars Engqvist

Elizabeth Nyström har frågat justitieministern vilka åtgärder hon avser vidta för att underlätta bekämpningen av nya innedroger. Rinaldo Karlsson har frågat justitieministern vilka åtgärder hon avser vidta för att klassificera GHB som narkotika- eller dopningsmedel. Arbetet inom regeringen är så organiserat att samordningsansvaret för drogfrågorna vilar på mig. Jag besvarar därför frågorna. Thomas Julin har frågat mig om regeringen avser att föra in GHB under narkotikakontrollagen. Jag besvarar de tre frågorna i ett sammanhang.

Som svar på frågorna som allmänt rör kontrollen av narkotika och andra droger ber jag att få lämna en kort bakgrund till dagens lagstiftning.

I Sverige har vi, liksom i många andra länder, kunnat märka en allt aggressivare marknadsföring av olika typer av droger. Huvudparten av de "nya" drogerna är redan narkotikaklassificerade när de introduceras på marknaden, medan andra, främst syntetiska droger, ännu inte har hunnit narkotikaklassificeras. För att uppnå ett snabbare klassificeringsförfarande av narkotika genomfördes i våras en ändring av definitionen av narkotika i narkotikastrafflagen. Ändringen innebar främst att definitionen vidgades till att också omfatta varor med euforiserande effekter. Samtidigt kriminaliserades genom en ändring i dopningslagen bruket och innehavet av dopningspreparat.

Trots ändringen av narkotikadefinitionen kommer det inte vara möjligt att narkotikaklassificera alla nya droger som i dag marknadsförs eller används i berusningssyfte. Under senare år har dödsfall inträffat med varor som inte varit reglerade enligt någon lagstiftning. I syfte att begränsa handeln med sådana varor trädde samtidigt med ändringarna av narkotikadefinitionen i narkotikastrafflagen en ny lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor i kraft. Lagen ger möjlighet att ingripa mot varor som, utan att vara narkotika, dopningsmedel eller godkända läkemedel, medför fara för människors liv eller hälsa.

Jag bedömer, mot bakgrund av de lagändringar som genomförts, att vi har tillfredsställande rättsliga möjligheter att snabbt gripa in mot nya syntetiska droger, antingen genom narkotikaklassificering eller genom att använda den nya lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Frågan om ämnet GHB är dock mer komplicerad. Eftersom GHB är godkänt läkemedel i åtminstone ett annat EU-land kan inte lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor tillämpas. För att ett preparat ska kunna narkotikaklassificeras ställs, som jag här har beskrivit, vissa krav, som GHB hittills inte har bedömts uppfylla. Förutsättningarna för en eventuell narkotikaklassificering har dock ändrats genom de lagändringar som genomförts i narkotikastrafflagen tidigare i år. Frågan är dock om inte GHB i första hand är ett dopningspreparat. I två olika propositioner har man kommit fram till att så kan vara fallet. I Göteborg pågår för närvarande en rättegång där åtal är väckt för brott mot dopningslagen mot en person som innehaft bl.a. 20 liter GHB. Åklagaren i målet har uttryck tillfredsställelse med det yttrande som Socialstyrelsens rättsliga råd avgivit i frågan, och han har uttalat att han ser fram emot en fällande dom. Utslaget i det målet blir vägledande för frågan om GHB är ett dopningspreparat och därmed kan kontrolleras enligt dopningslagen eller om narkotikaklassificering av GHB ska övervägas. Jag ser ingen anledning att föregripa tingsrättens beslut i den frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.