Gensaxens betydelse för växtförädling

Skriftlig fråga 2020/21:1742 av Betty Malmberg (M)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Frågan om att tillåta genredigering vid exempelvis växtförädling har sedan länge diskuterats på EU-nivå, dock utan att få sin lösning. Kommissionen och medlemsstaterna synes oförmögna att bringa frågan till ett avgörande. Vi var många som hoppades på framsteg i processen då Charpentier och Doudna tilldelades Nobelpriset i kemi för sin upptäckt av gensaxen CRISPR/Cas9, men inte ens det har hjälpt. Samtidigt är vi många som inser värdet av tekniken och framför allt värdet av att kunna använda tekniken i fråga.

Samtidigt som EU drar frågans avgörande i långbänk är det intressant att studera utvecklingen i Storbritannien, som tio dagar efter det att brexit var ett faktum öppnade upp för en egen konsultationsprocess i frågan. Huvudlinjen i detta är att organismer som är ett resultat av genomredigering eller andra tekniker och som kunnat tas fram med traditionella metoder inte bör omfattas av GMO-lagstiftningen. Likaså förbereder sig Norge för att se över sin gentekniklagstiftning. Sverige måste också agera.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit och kommer att vidta i EU för att växtförädlingstekniken CRISPR/Cas9 inte ska regleras utifrån samma regelverk som GMO?