Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

genpatent

Skriftlig fråga 2003/04:1112 av Landgren, Per (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-04-23
Inlämnad
2004-04-23
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-04-29
Svar anmält
2004-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 april

Fråga 2003/04:1112

 av Per Landgren (kd) till justitieminister Thomas Bodström om genpatent

Den nya patentlagen hotar folkhälsan. Det är följden av att mänskliga gener ska kunna patenteras. Den förebyggande gendiagnostiken mot bröstcancer och äggstockscancer riskerar att fördyras avsevärt och kanske helt förhindras i offentlig sjukvård. Hundratusentals kvinnor kan drabbas. Det kan bli det omedelbara resultatet av lagstiftningen. I framtiden kan hundratals gener vara patenterade och försvåra eller rentav förhindra genetisk analys och förebyggande sjukvård. Orsaken är möjligheten att ta patent på en gen i arvsmassan, vilket leder till avgiftsbelagd gendiagnostik. År 2001 beviljade den europeiska patentbyrån (EPO, European Patent Office) tre patent på genen BRCA1, som tycks ha en avgörande roll i utvecklingen av bröst- och äggstockscancer. Ett amerikanskt multinationellt företag, Myriad Genetics, söker nu monopol på diagnostiska tester av denna gen och överklaganden ska behandlas nu i maj. Motsvarande patent har redan beviljats i USA. För att bedriva rutinmässig cancerkontroll av kvinnor i Europa kan svensk och övrig sjukvård inom EU tvingas betala höga licensavgifter till det amerikanska företaget Myriad Genetics. Nu riskerar viktig sjukvård att förhindras eller fördyras på grund av obligatoriska licensavgifter för genetisk diagnostik och genetiska tester. Och forskning vid våra universitet riskerar att riktas mot patenterbarhet och ekonomisk vinning. Min fråga till justitieministern är:

Hur avser ministern att behandla en svensk och europeisk patentlagstiftning som sätter kapitalet framför folkhälsan?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1112 besvarad av Thomas Bodström

den 29 april

Svar på fråga 2003/04:1112 om genpatent

Justitieminister Thomas Bodström

Per Landgren har frågat mig hur jag avser att behandla en svensk och europeisk patentlagstiftning som sätter kapitalet framför folkhälsan. Jag håller självklart med om principen att patentsystemet ska främja folkhälsan. Ett balanserat patentsystem med möjligheter till exempelvis genpatent är inte heller ett hot mot folkhälsan utan tvärtom nödvändigt för att få fram bland annat nya läkemedel. Redan i dag gäller i Sverige ett stort antal genpatent. Sådana patent har beviljats sedan 1980-talet. Den nya lagstiftning om gränser för genpatent som riksdagen beslutade för ett par veckor sedan innebär inte några nya eller utvidgade möjligheter till sådana patent, utan i stället att gränserna för sådana patent blir tydligare i lagstiftningen. Det slås fast etiskt motiverade gränser och skapas förutsättningar för en tillräckligt restriktiv och balanserad praxis.

I propositionen 2003/04:55 Gränser för genpatent m.m. @ Genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar, som riksdagen biföll tidigare denna månad, behandlades särskilt frågan om tillgången till diagnostiska test. Det framhölls särskilt att det tycks finnas en bred samstämmighet såväl om att möjligheter till patentskydd bör finnas också för genetiska test som om att det finns problem när det gäller tillgången till testen. Med hänsyn till det starka allmänna intresset av att kunna utnyttja diagnostiska tester betonades vikten av att testen är tillgängliga på rimliga villkor. Mot denna bakgrund och de fall som Per Landgren tar upp och som nu prövas i så kallade invändningsförfaranden vid det europeiska patentverket (European Patent Office, EPO) underströks betydelsen av att patentsystemet inte får öppna för ett alltför brett och starkt skydd. Möjligheterna till så kallade tvångslicenser, som beviljas av domstol mot patenthavarens vilja, klargjordes också i sammanhanget. Det framhölls att omständigheter som att patenthavaren ställer krav på att prover ska skickas utomlands för utförande av testet bör kunna beaktas vid prövningen av förutsättningarna för tvångslicens, om detta påverkar förhållandet mellan läkare och patient negativt. Det framhölls också att det kan finnas förutsättningar för tvångslicens om det inte finns rimlig tillgång till en produkt till följd av att den endast tillhandhålls på oskäliga villkor.

Slutligen anfördes i propositionen att det för att underlätta tillgången till genetiska test på rimliga villkor kan finnas skäl att överväga särskilda åtgärder för att samordna och underlätta träffandet av frivilliga licensavtal. I propositionen aviserar regeringen att en särskilda grupp ska tillsättas för att bland annat granska behovet av sådana åtgärder, exempelvis riktlinjer/rekommendationer, standardavtal etcetera.

Sammanfattningsvis bedömer jag alltså att patentsystemet med de ändringar som nyligen genomförts är tillräckligt balanserat. Det ger förutsättningar för såväl den fortsatta utvecklingen av bland annat genetiska test som en rimlig tillgång till sådana test. Det är nödvändigt att noga följa utvecklingen. Den särskilda grupp som regeringen håller på att tillsätta kommer bland annat att få just det uppdraget. Gruppen ska bland annat följa praxisutvecklingen samt utifrån sina analyser och bedömningar lämna eventuella rekommendationer och förslag. Uppdraget kommer, som framgått, också att särskilt avse åtgärder för att underlätta tillgången till genetiska test.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.