Genomförandet av energiöverenskommelsen
Skriftlig fråga 2017/18:136 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-10-20
- Överlämnad
- 2017-10-23
- Anmäld
- 2017-10-24
- Sista svarsdatum
- 2017-11-01
- Svarsdatum
- 2017-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
I juni 2016 slöts en energiöverenskommelse mellan fem av riksdagens partier. Mål slogs fast, regler skulle förenklas och skatter justeras. För att uppnå målet om 100 procent förnybart till 2040 på ett kostnadseffektivt sätt behöver beslutsprocesser effektiviseras och handläggningstider kortas. Vi ser också hur olika myndigheter agerar på ett sätt som går tvärt emot energiöverenskommelsens intentioner.
Det är ett stort antal myndigheter som berörs av energiöverenskommelsen, men det är enbart Energimyndigheten som på ett väl uttalat sätt har i uppdrag att driva utvecklingen framåt. Samtidigt ser vi hur Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Energimarknadsinspektionen, Försvarsmakten, Affärsverket svenska Kraftnät och många fler är berörda och tidvis agerar på ett sätt som försvårar eller förhindrar genomförandet av energiöverenskommelsen.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan:
På vilket sätt kommer energiöverenskommelsen att få genomslag i regleringsbrev och styrning av myndigheter och affärsverk annat än till Energimyndigheten?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:136 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Dnr M2017/02558/Ee | ||
Miljö- och energidepartementet |
Samordnings- och energiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:136 av Rickard Nordin (C) Genomförandet av energiöverenskommelsen
Rickard Nordin har frågat mig på vilket sätt Energiöverenskommelsen kommer att få genomslag i regleringsbrev och styrning av myndigheter och affärsverk annat än till Energimyndigheten.
Sedan Energiöverenskommelsen träffades sommaren 2016 har regeringen vidtagit en rad åtgärder, t.ex. förslag på höjd ambitionsnivå inom elcerti-fikatssystemet och ändrad beskattning av vatten- och kärnkraft. Andra delar av överenskommelsen har krävt fortsatt utredning. Ett sådant exempel är de delar som rör framtida miljökrav för vattenkraften. Ett antal ytterligare propositioner med anledning av Energiöverenskommel-sen kommer att lämnas till riksdagen för behandling innan valet 2018. Jag vill här särskilt peka på den inriktningsproposition som bl.a. kommer medföra riksdagsbindning av de nya övergripande energipolitiska målen.
För att nå de nya målen är det självklart nödvändigt att berörda myndig-heter arbetar proaktivt och att de har ett nära samarbete. Till exempel medför målet om 100 procent förnybar elproduktion byggnation av nya anläggningar och infrastruktur, vilket behöver få genomslag i samhälls-planeringen. Regeringen och myndigheterna, som är verktyget för att genomföra regeringens politik, kommer löpande arbeta med genom-förandet av de nya energipolitiska målen. Min utgångspunkt är självfallet att regeringen återkommer med konkreta förändringar, t.ex. rörande olika myndigheters uppdrag, om så bedöms nödvändigt för att målen från Energiöverenskommelsen uppnås.
Stockholm den 8 november 2017
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.