Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

genderutbildning för snabbinsatsgrupper

Skriftlig fråga 2004/05:503 av Jóhannesson, Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-03
Inlämnad
2004-12-03
Besvarad
2004-12-08
Svar anmält
2004-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 2004/05:503

 av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Laila Freivalds om genderutbildning för snabbinsatsgrupper

Utrikesdepartementet offentliggjorde den 22 november att utrikesministern på EU:s ministerrådsmöte lanserade ett förslag om civila snabbinsatsgrupper inom ramen för EU:s säkerhets- och försvarspolitik.

Vänsterpartiet delar utrikesministerns ståndpunkt om att det finns ett behov av civila krisinsatser, både akuta som kan rycka ut med kort varsel och resurser att använda i ett senare skede i en konflikt. Det är av stor vikt att det finns en civil beredskap och kapacitet för såväl förebyggande civila insatser för att undvika en utveckling mot väpnade konflikter, som civila resurser att sätta in i ett återuppbyggnadsskede efter en väpnad konflikt. Sverige har, vad gäller militära internationella uppdrag, på senare år börjat implementera FN:s resolution 1325, från år 2000, som handlar om kvinnors deltagande i internationellt konfliktarbete. Jag förutsätter att utrikesministern avser att även implementera 1325 i de nu föreslagna civila snabbinsatsgrupperna.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är:

Hur avser ministern att implementera FN:s resolution 1325 i utbildningen av de planerade snabbinsatsgrupperna?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:503 besvarad av Laila Freivalds

den 8 december

Svar på frågorna 2004/05:503 om genderutbildning för snabbinsatsgrupper och 504 om finansiering av civila snabbinsatsgrupper

Utrikesminister Laila Freivalds

Berit Jóhannesson har ställt två frågor om Sveriges förslag om att EU ska inrätta civila snabbinsatsgrupper inom ramen för den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken. Den ena frågan gäller hur vi avser att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 i dessa snabbinsatsgrupper och den andra hur de svenska resurserna till dessa snabbinsatsgrupper ska finansieras. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

Det är uppenbart att efterfrågan på civila EU-instrument i olika krisområden i världen har ökat. Förutom pågående rådgivande polisinsatser i Bosnien och Hercegovina och Makedonien samt en insats för att stärka rättssektorn i Georgien, har EU nyligen beslutat om att inleda en rådgivande polisinsats i Republiken Kongo. Vidare har EU beslutat att inleda förberedande planering för en eventuell rådgivande och utbildande- polis-, rättsstats- och offentlig förvaltningsinsats för Irak. Dessutom stöder EU polissektorn i den palestinska myndigheten med framför allt rådgivning.

Från svensk sida menar vi att denna ökade efterfrågan på EU:s civila krishantering också kräver att EU utvecklar sina instrument, inklusive förmågan att agera snabbt när så krävs. Jag är övertygad om att snabba civila EU-insatser i ett konfliktområde ibland kan leda till att behovet av att större och mer kostsamma militära insatser minskar. Vi har därför lanserat detta förslag om att EU, baserat på de kapaciteter som finns redan i dag, ska utveckla en förmåga att sända ut civila snabbinsatsgrupper på kort varsel. Vårt förslag är att dessa insatsgrupper i vissa fall ska kunna sändas ut 5@10 dagar efter beslut.

Dessa civila snabbinsatsgrupper är tänkta att kunna användas på flera sätt. De är tänkta att kunna komplettera militära snabbinsatsstyrkor med civila instrument i ett konfliktområde, att kunna användas som ett förebyggande instrument i konflikter där EU snabbt vill kunna vara närvarande för att stabilisera läget samt för att förbereda för större civila insatser.

Jag vill dock understryka att detta svenska förslag fortfarande är under förhandling inom EU och att vi ännu inte vet vilket slutgiltigt mottagande det kommer att få. När jag lanserade förslaget på ministerrådsmötet den 22 november fick det allmänt stöd, men detaljerna kommer att utarbetas under det första halvåret 2005.

Vad gäller genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet menar jag att vi inom EU:s civila insatser ska sträva efter en jämn könsbalans, liksom för övrigt även i EU:s militära insatser. Bland de expertrådgivare som Sverige har anmält beredskap att kunna bidra med till EU:s civila krishantering vill jag framhålla att det finns jämställdhetsrådgivare. Det är vår ambition att jämställdhetsrådgivare ska kunna tjänstgöra inom alla former av civila EU-insatser, även snabbinsatser. Jag kan vidare säga att Sverige driver frågan om genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 i såväl civila som militära krishanteringsinsatser i de planerings- och styrdokument som tas fram inför varje enskild operation. Exempel på detta är både EU:s militära insats i Bosnien och Hercegovina och den kommande polisinsatsen i Republiken Kongo. Vi kommer att fortsätta att driva denna fråga även gällande EU:s civila snabbinsatsgrupper.

Vad gäller finansieringen av utsändande av svensk personal till EU:s civila snabbinsatsgrupper kommer denna att ske på sedvanligt vis för EU:s civila krishantering. Det innebär att kostnaden för utsändande av svensk personal i civila insatser i länder som har status som utvecklingsländer finansieras över biståndsanslaget och att insatser i andra länder finansieras över övriga relevanta anslag som regeringen disponerar. Det är en självklarhet att de personer som kommer att ingå i de civila snabbinsatsgrupperna ska få lämplig utbildning och att de ska kunna förbereda sig på rätt sätt. Finansieringen av den beredskap som måste hållas behöver ytterligare utredas. En förutsättning är dock att berörda nationella verksamheter inte påverkas negativt.

De exakta formerna för förberedelser och utbildning av de civila snabbinsatsgrupperna är av naturliga skäl inte utarbetade. Jag kan dock peka på att nationell utbildning i krishantering redan i dag bland annat genomförs av Folke Bernadotteakademin, Swedint, Försvarshögskolan, stiftelsen Kvinna till kvinna, Rikspolisstyrelsen och Statens räddningsverk. Vidare finansierar och driver EU-kommissionen ett utbildningsprogram inom civil krishantering med utbildningsanstalter inom hela EU. Jag hoppas att dessa utbildningar ska kunna anpassas även för civila snabbinsats-grupper. Att jämställdhetsaspekter utgör en del av dessa utbildningar ser jag som nödvändigt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.