Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

genderperspektivet i utrikes- och säkerhetsarbete

Skriftlig fråga 2003/04:523 av Pethrus-Engström, Désirée (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-01-14
Anmäld
2004-01-20
Svar anmält
2004-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 december

Fråga 2003/04:523

 av Désirée Pethrus-Engström (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om genderperspektivet i utrikes- och säkerhetsarbete

I europeiska konventet om EU:s framtid finns flera texter om ett alltmer nära militärt samarbete i Europa. Det som tyvärr ofta inte finns med i de tal eller artiklar man i dag kan läsa gällande säkerhetspolitiken i Europa är hur kvinnor ska involveras i detta arbetet.

I FN:s resolution 1325 från år 2000, om kvinnor, fred och säkerhet, påvisas hur konflikter runtom i världen påverkar kvinnor och därför måste involvera kvinnor. Ett genderperspektiv måste läggas även på detta område. Kvinnor är ofta särskilt utsatta i samband med krig, som civila offer. I Kongo vet vi exempelvis att tusentals kvinnor utsatts för systematiska våldtäkter. Finlands tidigare försvarsminister Elisabeth Rehn och Ellen Johnson Sirleaf från Liberia har på FN:s uppdrag arbetat fram en rapport kallad Women, War and Peace där de beskriver hur kvinnor påverkas av krig och hur kvinnor bör involveras i det fredsbevarande arbetet. Där finns flera förslag som kan användas i det fortsatta försvars- och säkerhetspolitiska arbetet inom EU. Där beskrivs bland annat hur kvinnor måste spela en central roll i fredsförhandlingar. Ofta saknas genderperspektivet då det ofta är männens perspektiv på fredsavtal. Men freden berör inte bara män, utan i hög grad även kvinnor. Frågan till utrikesministern blir med anledning av ovanstående:

Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att i det fortsatta konventsarbetet inom EU uppmärksamma genderperspektivet i det gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska arbetet och specifikt implementera FN:s resolution 1325?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:523 besvarad av Laila Freivalds

den 14 januari

Svar på fråga 2003/04:523 om genderperspektivet i utrikes- och säkerhetsarbete

Utrikesminister Laila Freivalds

Désirée Pethrus-Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att i det fortsatta konventsarbetet inom EU uppmärksamma genderperspektivet i det gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska arbetet och specifikt implementera FN:s resolution 1325.

Låt mig börja med att säga att såväl Sverige som EU sätter frågan om jämställdhet högt på den politiska dagordningen och både Sverige och EU har vidtagit en rad åtgärder för att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1325.

FN:s säkerhetsråd antog i oktober år 2000 resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet i vilken vikten av att genderperspektivet beaktas i all fredsbevarande verksamhet slås fast. Säkerhetsrådet konstaterar kvinnors centrala roll för fred och säkerhet genom till exempel aktivt deltagande i fredsbyggande arbetet. Kvinnor ses således inte bara som offer i väpnade konflikter, utan också som en viktig och ofta alltför underutnyttjad tillgång i fredsarbetet.

Sedan resolutionen antogs har mycket skett i riktning mot dess implementering och frågan har varit föremål för fortsatt dialog, bland annat genom att den debatterats igen i säkerhetsrådet, såväl år 2002 som 2003. EU har deltagit konstruktivt i dessa debatter.

Resolution 1325 behandlas också i FN:s särskilda kommitté för fredsbevarande verksamhet, den så kallade C 34-kommittén, där Sverige ofta varit drivande i att till exempel söka verka för att antalet kvinnor i fredsbevarande verksamhet både ute i fält och i beslutsfattande positioner ökar, samt att fler kvinnor engageras i fredsprocess- och återuppbyggnadsarbete.

Främjande av jämställdhet är en av EU:s grundläggande principer och kvinnor och flickor i konflikt- och postkonfliktsituationer har på senare tid rönt alltmer uppmärksamhet och beslutsamhet i EU:s arbete. Under sitt ordförandeskap arrangerade Grekland i maj 2003 en konferens kallad Gender, Peace and Foreign Policy: the European Union Perspective.

Sverige anser det vara viktigt och självklart att resolution 1325 följs upp och genomförs inom EU. Sverige och Grekland tog därför i oktober ett gemensamt initiativ för att lyfta in genderfrågorna i det europeiska krishanteringssamarbetet (ESFP). Initiativet syftar till intensifiering av EU:s och medlemsstaternas arbete med kvinnors situation i väpnade konflikter och tar sin utgångspunkt i resolution 1325 och dess uppföljning. Initiativet omfattar bland annat förslag om att uppförandekoder och etiska regler ska ligga till grund för alla EU-ledda krigshanteringsåtgärder och att andelen kvinnlig personal i samtliga insatser och på samtliga nivåer bör ökas.

Europeiska konventet om EU:s framtid avslutades i juli 2003. Det förslag till konstitutionellt fördrag som konventet utarbetade utgjorde en utgångspunkt för den regeringskonferens som inleddes i oktober. Medlemsstaterna samt anslutnings- och kandidatländerna deltog i arbetet med att komma överens om innehållet i ett nytt fördrag. Sverige lade i detta arbete stor vikt vid att jämställdhet skulle anges i fördraget som ett av unionens grundläggande värden för alla dess verksamhetsområden.

Regeringen fick gehör för sin uppfattning och ordförandeskapet förde in jämställdheten i artikeln om unionens värden, som således även täcker det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Vid toppmötet i Bryssel i december uppnåddes inte någon slutlig överenskommelse om ett nytt fördrag. Regeringen kommer självklart att stå fast vid sitt engagemang för jämställdhet när regeringskonferensen återupptas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.