gemensam migrations- och asylpolitik inom EU

Skriftlig fråga 2000/01:1191 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-10
Anmäld
2001-05-15
Besvarad
2001-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 maj

Fråga 2000/01:1191

av Cristina Husmark Pehrsson (m) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om gemensam migrations- och asylpolitik inom EU

I Tammerfors enades europeiska rådet om att utveckla en gemensam strategi. Målet var att skapa goda villkor för flyktingmottagandet av asylsökande i alla EU länder. Särskilt ska man se på massflyktingsituationen. Bedömningen har varit att förslag ska läggas fram före den 1 juli 2001.

Dessutom ska kommittén som utreder Anhöriginvandring uppmärksamma speciellt udda och ömmande fall. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2001.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förhindra att några nu utvisas på grunder som sedan kan visa sig stå i motsats till de förslag som då kan tänkas läggas?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1191 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 17 maj

Svar på fråga 2000/01:1191 om gemensam migrations- och asylpolitik inom EU

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vad jag ämnar vidta för åtgärder för att förhindra att någon utvisas på grunder som sedan kan visa sig stå i motsats till förslag som kommer att antas av EU:s ministerråd samt kan tänkas läggas av Anhörigkommittén.

Såsom jag har förstått Cristina Husmark Pehrssons fråga gäller den hur utlänningsmyndigheterna i de beslut de nu fattar ska ta hänsyn dels till EU-direktiv som ännu inte har trätt i kraft, dels till Anhörigkommitténs kommande förslag.

Det är naturligtvis inte min uppgift att kommentera hur myndigheterna ska agera i enskilda fall. Jag vill dock ändå lämna ett generellt svar.

Myndigheterna (och regeringen) har att utgå från gällande lagstiftning och praxis. Vad gäller förslaget till direktiv om tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer förhandlas detta fortfarande. Målet är att politisk överenskommelse ska kunna nås vid ministerrådsmötet nu i slutet av maj. Därefter ska förslaget antas formellt av rådet. Jag vill också erinra om att innan direktivet blir gällande i Sverige ska det inkorporeras i svensk rätt. Ett direktiv blir alltså inte direkt tillämpligt, vilket fallet är med EU-förordningar, utan måste först överföras i svensk lagstiftning. En sedvanlig lagstiftningsprocess kommer således att följa på antagandet av det här direktivet. Först därefter kan ändringarna träda i kraft.

När det gäller förslaget om tillfälligt skydd, vill jag för tydlighetens skull informera om att det här direktivförslaget endast innehåller en generell bestämmelse om att staterna, när återsändande blir aktuellt och det ska beslutas om en utvisning, ska ta hänsyn till humanitära skäl. Direktivet anger dock inte vad som ska anses utgöra t.ex. ömmande skäl i ett enskilt fall.

Vad avser Anhörigkommitténs arbete är detta ännu inte avslutat. När betänkandet väl har överlämnats till regeringen får vi ta ställning till ärendets vidare behandling.

Sammanfattningsvis vill jag alltså säga att jag inte kan föregripa vare sig utgången av pågående förhandlingar inom EU:s ministerråd eller resultatet av kommande förslag från Anhörigkommittén.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.