Gemensam Kubapolitik med USA

Skriftlig fråga 2025/26:685 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Kuba har sedan den kubanska revolutionen präglats av en auktoritär kommunistisk regim som kraftigt inskränker mänskliga rättigheter, yttrandefriheten och möjligheterna till politisk opposition. Regimen har därtill under de senaste åren visat allt tydligare närhet till Ryssland, bland annat genom att skicka personal och soldater som stödjer Rysslands krig i Ukraina, men också fördjupade relationer med Kina och andra auktoritära aktörer. De stora protesterna 2021 och den pågående massutvandringen vittnar om ett djupt missnöje hos många kubaner, samtidigt som regimen fortsätter att fängsla dissidenter och begränsa civilsamhällets utrymme.

Under min tid som ledamot av riksdagens utrikesutskott var just relationen till Kuba en av de frågor som jag arbetade intensivt med, och utskottsmajoriteten lyckades därtill ro i land en positionsförflyttning i synen på hur Sverige och EU bör förhålla sig till Kuba. Tidigare har den svenska politiken i hög grad präglats av en dialoginriktad approach inom ramen för EU:s Political Dialogue and Cooperation Agreement (PDCA) med Kuba, som trädde i provisorisk kraft 2017 (som bland annat undertecknad motsatt sig från start).

I utrikesutskottets behandling av regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2023 (betänkande 2022/23:UU10, behandlat våren 2024) antogs en skarpare och mer aktiv hållning. I denna välkomnade vi som del av utskottsmajoriteten en översyn av EU:s engagemangspolitik gentemot Kuba. Vi underströk behovet av att pröva förutsättningarna för att inom EU etablera en gemensam linje med USA och överväga om riktade sanktioner mot regimen skulle kunna vara ett verksamt verktyg.

Oppositionspartier som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i debatterna ofta försvarat den dialogbaserade linjen och har konsekvent varit kritiska till en hårdare approach. Denna naiva tilltro till att ökat engagemang med en stat som inte respekterar grundläggande fri- och rättigheter och dessutom allierat sig med fientligt sinnade länder som Ryssland har inte visat på några positiva framsteg.

Mycket tack vare denna positionsförflyttning från utskottet har vi sett förändring i form av regeringens Kubapolitik i synen på PDCA, vilket är bra. Sverige har dock fortsatt att rösta i FN:s generalförsamling för att uppmana till hävande av USA:s embargo, i linje med EU-majoriteten. Den svenska biståndsstrategin för Kuba 2021–2025 har också löpt vidare.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:

Hur har ministern och regeringen konkret följt riksdagens utrikesutskotts majoritetsvilja när det gäller att närma sig en gemensam Kubapolitik med USA?