gatuvåldet
Skriftlig fråga 1997/98:993 av Jonsson, Elver (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-07
- Anmäld
- 1998-08-10
- Besvarad
- 1998-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 augusti
Många människor drabbas varje dag av våld. Långt fler drabbas än vissa stora sjukdomsgrupper. Enligt iakttagelser på ett storsjukhus innebär det att misshandlade personer är långt fler än många andra stora sjukgrupper. Under helger och kvällar så accelererar antalet som är misshandlade. På ett enda sjukhus kan misshandelsfallen uppgå till bortemot 2 000 på ett år. På samma sjukhus kunde man rapportera att på en enda kväll hade tjugotalet misshandelsfall på sträck utan att det avbröts av någon annan åkomma som kom in under tiden. I en del fall har misshandeln varit så graverande att det liv som den drabbade tvingas framleva inte är människovärdigt.
Även om en rad orsaker kan anföras som orsaker till ett ökat våld så kan det inte tas till försvar för att vara overksam. Det är viktigt att samhället med kraft försöker vända trenden så att både människors hälsa och liv inte äventyras och att utrymme för att behandla de med reguljära sjukvårdsåkommor kan komma i fråga utan att hänvisas till långa väntetider. Det finns alltså en rad skäl för att få en bättre tingens ordning.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till justitieministern:
Avser regeringen att snabbt vidta åtgärder som syftar till att toppbelastningar på sjukhusen reduceras genom att antalet misshandelsbrott i landet minskar?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:993 besvarad av , ()
- Justitieminister Laila Freivalds
den 20 augusti
Elver Jonsson har frågat om regeringen avser att snabbt vidta åtgärder som syftar till att toppbelastningar på sjukhusen reduceras genom att antalet misshandelsbrott i landet minskar.
Våldsbrotten innebär ofta ett stort lidande för dem som drabbas och leder dessutom till en allmän känsla av otrygghet i samhället. Det är framför allt av det skälet som vi måste bekämpa denna brottslighet med kraft. Att våldet också resulterar i belastningar på sjukvården är ett i sammanhanget sekundärt problem, som emellertid inte kan bortses från.
Antalet polisanmälda fall av misshandel ökade under tiden 1990-1997 med omkring 35 %. Ökningen var som störst under första hälften av 1990-talet. Förklaringarna till att den polisanmälda brottsligheten ökar är flera. Exempelvis har samhällets tolerans mot våld generellt sett blivit lägre, vilket visat sig genom bl.a. skärpt lagstiftning inom vissa områden och en större benägenhet hos allmänheten att anmäla brott.
Utvecklingen av våldsbrottsligheten måste ägnas ständig uppmärksamhet. Regeringen har därför i bl.a. budgetpropositionen för 1998 angivit att våldsbrottsligheten skall vara ett prioriterat område för polisväsendet och att polisen i sin brottsbekämpning skall arbeta förebyggande och problemorienterat. Ett exempel på brottsförebyggande polisinsatser, som inte bara hindrar brott utan också skapar trygghet, är övervakningen av kritiska platser på tider då riskerna för våldsbrott är stora, t.ex. i storstadskärnorna under veckosluten. Mycket av det våld som begås i gatumiljö inträffar i närheten av restauranger eller andra nöjeslokaler. Därför bör polisen också se till att resurser avdelas för bevakning av sådana platser. Här återstår fortfarande en del att göra, men jag vet att polisen är ambitiös i sitt arbete med att bättre anpassa sin resursanvändning efter de reella behoven.
De extra satsningar på rättsväsendet som riksdagen beslutat om innebär ett tillskott för år 1999 med 200 miljoner kronor och för de följande två åren 250 respektive 300 miljoner kronor. Tillsammans med tidigare beslutade medel kommer närmare en och en halv miljard kronor extra att tillföras rättsväsendet för åren 1998-2001. Detta tillskott kommer huvudsakligen polisväsendet till godo, bl.a. för att närpolisverksamheten skall kunna vidareutvecklas. Det senare är viktigt. Närpolisen spelar nämligen en betydelsefull roll vid bekämpningen av brott i gatumiljön genom att den arbetar problemorienterat och nära medborgarna. Nämnas kan också att storstadsregionerna kommer att prioriteras särskilt, på grund av de speciella problem som finns där.
På senare tid har vi sett oroande exempel på grovt våld som har sitt ursprung i den organiserade brottsligheten. I polisens arbete ingår att kartlägga och analysera också denna typ av brottslighet. Riksdagen har på regeringens förslag beslutat att polisen skall få möjlighet att föra ADB-baserade kriminalunderrättelseregister. Dessa register kommer att vara viktiga redskap i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten.
När det gäller att motverka gatuvåld och annan brottslighet är det brottsförebyggande arbetet av stor betydelse. I syfte att främja och stödja det medborgerliga engagemanget samt för att åstadkomma en samverkan mellan myndigheter, företag, organisationer och enskilda i lokal brottsförebyggande verksamhet presenterade regeringen 1996 ett nu pågående nationellt brottsförebyggande program. Kommittén för brottsförebyggande arbete, som tillsattes i samband med att programmet presenterades, har som huvuduppgift att stödja och följa det brottsförebyggande arbetet och att arbeta för att förstärka insatserna i hela landet.
Regeringen har också föreslagit lagstiftning som har betydelse vid bekämpningen av våldsbrottsligheten. Som exempel kan nämnas att en ny straffbestämmelse om bl.a. grov kvinnofridskränkning har införts, att möjligheterna till allmän kameraövervakning har utvidgats och att polisen har fått ökade möjligheter att vidta åtgärder för att hindra ordningsstörningar vid större evenemang och liknande. Ytterligare förslag till lagstiftning bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Förslagen handlar bl.a. om en skärpt vapenlagstiftning.
Det finns inte några enkla och snabba lösningar på problemet med våldsbrottsligheten i samhället. Vad som krävs är ett långsiktigt och konsekvent arbete som engagerar stora delar av samhället. För egen del kan jag försäkra Elver Jonsson om att regeringen prioriterar frågan högt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.