Gatukostnader

Skriftlig fråga 2014/15:117 av Caroline Szyber (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-12-02
Överlämnad
2014-12-03
Anmäld
2014-12-04
Svarsdatum
2014-12-10
Sista svarsdatum
2014-12-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

 

För närvarande får en kommun besluta att fastighetsägare i ett område ska betala kostnaderna för att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats. Kostnaderna ska fördelas mellan berörda fastighetsägare.

Bestämmelsen är hårt kritiserad. Kommuner har i regel en tung administrativ process i den mån de väljer att använda rätten att utkräva ersättning för kostnaderna. Fastighetsägarna kan till följd av besluten bli skyldiga att betala hundratusentals kronor för åtgärder vars nytta många gånger kan vara högst begränsad. I synnerhet i kranskommuner kring storstäder har detta i attraktiva äldre fritidshusområden under omvandlingen till villaområden drabbat villaägare mycket hårt, i vissa fall så hårt att de tvingats flytta.

Grundprincipen måste vara att infrastruktur är en gemensam nyttighet som ska finansieras gemensamt. Men verkligheten är inte svart eller vit. Det kan finnas situationer då det är försvarbart att fastighetsägare står för hela eller delar av gatukostnaderna, exempelvis i samband med nyexploateringar. I dessa situationer är sambandet mellan kostnaden och den nytta fastighetsägaren får av vägen tydligt. Det befintliga regelsystemet för finansiering av gatukostnader bör därför förbättras så att betalningsskyldighet uppstår först i samband med konstaterad nytta för den boende. Dagens system är inte rättssäkert och saknar acceptans och förståelse hos medborgarna.

I utredningsbetänkandet Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) föreslås betalningsskyldighet först när bygglov beviljas för kommande byggrätter enligt detaljplanen, med möjlighet till jämkning om betalningsskyldigheten är alltför betungande för fastighetsägaren. En möjlighet till betalningsplan över tio år skulle också kunna införas. I dagsläget har ingen proposition i ärendet lagts till följd av utredningens förslag.

Kommer statsrådet att verka för att regeringen överlämnar ett förslag till nya riktlinjer för gatukostnader där betalningsskyldighet knyts till konstaterad nytta för berörd villaägare?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:117 besvarad av Mehmet Kaplan (MP), statsråd

Dnr S2014/8580/PBB

Socialdepartementet

Bostads- och stadsutvecklingsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:117 av Caroline Szyber (KD) Gatukostnader

Caroline Szyber har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen överlämnar ett förslag till nya riktlinjer för gatukostnader där betalningskyldighet knyts till konstaterad nytta för berörd villaägare.

Den tidigare regeringen beslutade den 7 november 2013 lagrådsremiss Nya bestämmelser om gatukostnader. I sitt yttrande över remissen angav Lagrådet bl.a. att det var svårt att bedöma förslagets innebörd och konsekvenser och att Lagrådet inte ansåg sig kunna tillstyrka att förslaget läggs till grund för lagstiftning utan ytterligare beredning och komplettering.

Jag kan konstatera att den tidigare regeringen inte har svarat för den ytterligare beredning och komplettering som Lagrådet efterfrågat. Innan jag tar ställning till frågan om hur de framtida reglerna om gatukostnader bör vara utformade avser jag att noga överväga det beredningsunderlag som finns samt de synpunkter som Lagrådet framfört. Frågan om hur fastighetsägares betalningsskyldighet ska regleras ingår självfallet i dessa överväganden.

Stockholm den 10 december 2014

Mehmet Kaplan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.