Gatsförhandlingar
Skriftlig fråga 2005/06:462 av Wahlén, Gunilla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-24
- Inlämnad
- 2005-11-24
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 november
Fråga 2005/06:462 av Gunilla Wahlén (v) till näringsminister Thomas Östros (s)
Gatsförhandlingar
Tjänsteavtalet består av två delar. En del som är obligatorisk för alla och en del som bygger på frivillighet. Avtalsförhandlingarna visar dock hur chimärisk denna frivillighet i praktiken är då tjänsteavtalet korsförhandlas med exempelvis avtalet för jordbruket.
EU:s förslag (benchmarks) föreskriver att länder förbinder sig att göra ”kommersiellt meningsfulla” åtaganden inom vissa sektorer där de kvalitativt bedöms utifrån det kommersiella värdet i respektive sektor.
Av förslaget framkommer att utvecklingsländer bör prioritera avregleringar på vissa områden, framför allt inom servicesektorn. Vänsterpartiet ställer sig starkt kritiskt till avregleringar inom denna sektor och ett flertal utvecklingsländer har också protesterat mot det aktuella förslaget. EU vill alltså ta bort den flexibilitet som tidigare funnits i Gats, vilket har inneburit att enskilda länder själva väljer inom vilka tjänstesektorer åtaganden ska göras.
Min fråga till näringsminister Thomas Östros är:
Hur avser ministern att agera kring de krav på benchmarks som EU-kommissionen presenterat i Gatsförhandlingarna?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:462 besvarad av Thomas Östros
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:462 om GATS-förhandlingar
Näringsminister Thomas Östros
Gunilla Wahlén har frågat mig hur jag avser att agera kring de krav på benchmarks som EU-kommissionen presenterat i GATS-förhandlingarna.
GATS-förhandlingarna är en för regeringen central del av den pågående Doharundan. Tjänstesektorn utgör den största delen av de flesta länders ekonomi och är dessutom det snabbast växande segmentet i världshandeln. Att säkra en mer öppen handel för tjänster är därför viktigt för såväl industrialiserade länder som utvecklingsländer.
Genom GATS ökar utvecklingsländernas möjligheter att få tillgång till billiga och bra tjänster, vilka är centrala för ekonomisk utveckling och tillväxt och som i förlängningen kan bidra till att minska fattigdomen. Ökad tjänstehandel och utländsk företagsetablering kan även stimulera till att lokala tjänsteföretag skapas i utvecklingsländer samt bidra till teknologiöverföring och ökade skatteintäkter. Då tjänstesektorn ofta är arbetskraftsintensiv har den även stor betydelse för sysselsättningen. GATS-avtalet ger också stabilitet och förutsägbarhet för utländska tjänsteleverantörer. Det är därigenom positivt för såväl det mottagande landet som det land som levererar tjänsten.
Den nuvarande förhandlingsmetoden, vilken utgår från bilaterala krav- och budförfaranden, har lett till få framsteg. Jag välkomnar därför EU:s försök att föra tjänsteförhandlingarna framåt och pröva kompletterande metoder. Dessa diskussioner bör dock föras tillsammans med andra WTO-medlemmar, framför allt utvecklingsländer.
Vidare bör de slutgiltiga förslagen vara utformade så att flexibiliteten inom GATS finns kvar och att länder fortsatt kan välja inom vilka sektorer de vill göra åtaganden. Jag tycker att EU:s senaste förslag, med konkreta numeriska mål, är för långtgående framför allt för utvecklingsländerna. Från svensk sida har vi inom EU tydligt framfört att vi anser att riktmärkena för utvecklingsländerna är alltför höga. Tyvärr var andra medlemsstaters uppslutning bakom Sveriges linje inte tillräckligt stor, vilket innebar att förslaget lades fram i sin nuvarande form. Från vår utgångspunkt är det ändå viktigt att konstatera att de minst utvecklade länderna och andra mindre och sårbara länder inte omfattades av förslaget.
I den del av Gunilla Wahléns fråga som rör avregleringar, och i den mån hon avser privatiseringar, vill jag understryka att det inte stämmer att GATS syftar till avregleringar inom tjänstesektorn. GATS skapades för att främja ökad öppenhet för den internationella handeln med privata tjänster. Avtalet tar således inte sikte på balansen mellan privat och offentligt utan handlar om icke-diskriminering på redan privata marknader. Utgångspunkten är att WTO:s medlemmar inte ska diskriminera mellan privata tjänsteleverantörer från olika länder eller behandla utländska tjänsteleverantörer sämre än de egna. Sverige är exempelvis ett av de länder som gjort flest åtaganden i GATS samtidigt som vi har en internationellt sett stor offentlig sektor.
Vilken verksamhet som ska bedrivas i offentlig respektive privat regi i Sverige bestämmer vi själva, på samma sätt som andra länder bestämmer över uppdelningen i sina länder. Även olika former av begränsningar för marknadstillträde (till exempel monopol, exklusiva rättigheter, licensförfaranden, kvoter, arbetsmarknadstest, begränsningar i deltagandet av utländskt kapital) kan göras inom enskilda sektorer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.