gasledning och säkerhetspolitik
Skriftlig fråga 1997/98:239 av Lager, Per (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-12-08
- Anmäld
- 1997-12-15
- Besvarad
- 1997-12-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Med anledning av president Jeltsins och den ryska delegationens besök i Sverige vill jag fråga försvarsministern angående överläggningarna om eventuell naturgasimport från Ryssland och rördragning genom vårt land till andra länder.
Det här överensstämmer inte med en energiomställning till förnybara energikällor och ett ekologiskt hållbart samhälle. Men det finns också framtida säkerhetspolitiska aspekter att ta hänsyn till, om Sverige på det här sättet skulle bli "länkad" till en stormakt.
Vad avser ministern göra för att klargöra situationen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:239 besvarad av Näringsminister Anders Sundström
den 17 december
Svar på frågorna 1997/98:239 och 240
Näringsminister Anders Sundström
Per Lager har frågat vad jag avser göra för att skapa klarhet i frågan
om naturgasen och omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Han har också frågat försvarsministern om de säkerhetspolitiska aspek-
terna av en naturgasledning från Ryssland. Bakgrunden är de överlägg-
ningar om bl.a. naturgas som fördes vid president Jeltsins besök. Arbetet
i regeringen är så fördelat att jag besvarar båda frågorna.
Under det ryska statsbesöket undertecknades mellan länderna ett
protokoll rörande samarbete mellan Sverige och Ryssland på energiom-
rådet. Detta samarbete skall skapa förutsättningar för en säker, effektiv,
ekonomiskt balanserad och miljövänlig energiförsörjning, under beaktan-
de av det pågående regionala energisamarbetet runt Östersjön. Det skall
också främja energieffektivisering, rationell energianvändning och an-
vändande av fömybara energislag samt utvecklingen av en infrastruktur
för Östersjöregionens försörjning med el och naturgas. En särskild över-
enskommelse om samarbete om energieffektivisering och fömybara
energislag skall kunna nås under första halvåret 1998.
Vad gäller naturgasen skall de tekniska och ekonomiska förutsätt-
ningarna för leveranser av naturgas till den svenska marknaden analyse-
ras. Eventuella beslut om investeringar i gasledningar och inköp av na-
turgas till den svenska marknaden skall fattas efter kommersiella princip-
er. Detta är i enlighet med riksdagens beslut från 1988. En grupp på
tjänstemannanivå skall inrättas för att studera de gemensamma förutsätt-
ningarna för en utbyggnad av naturgasnäten. Expertgruppen skall ta fram
ett underlag så att erforderliga beslut kan fattas och överenskommelser
ingås av de bägge ländernas regeringar under 1999.
Energisamarbetet kring Östersjön har hög prioritet i Sverige. I riksda-
gens senaste energipolitiska beslut framhålls att det är av stort svenskt
intresse att minska riskerna med kärnkraften i Baltikum och Östeuropa
samt att utveckla ett energisystem kring Östersjön som är säkert, väl
dimensionerat och ekologiskt uthålligt.
Energisamarbetet runt Östersjön är också en aktuell fråga i det nor-
diska samarbetet. I ett gemensamt uttalande i Bergen i juni 1997 framhöll
de nordiska statsministrarna att de är eniga om att arbeta för att förverkli-
ga visionen om en uthållig energiförsörjning i länderna runt Östersjön.
De nordiska energiministrarna har av statsministrarna fått i uppdrag att
arbeta vidare med frågan. Det rör sig om fömybara energislag, naturgas
och energieffektivisering. En slutrapport skall bli klar under första halv-
året 1998.
En sammankoppling av nordsjöfälten och de ryska naturgasfälten med
gasmarknadema runt Östersjön är en viktig europeisk försörjningstrygg-
hetsfråga. För många länder i EU och Östeuropa är naturgas inom de
närmaste decennierna det enda realistiska alternativet för en omfattande
övergång från kol till mer miljövänlig elproduktion. Genom en ökad
användning av naturgas som ersättning för andra fossila bränslen minskas
de miljö- och klimatpåverkande utsläppen.
Tillförseln av kol och olja till Sverige uppgick i fjol till 238 TWh.
Knappt 100 TWh användes i transportsektorn. I vissa tillämpningar är
biobränslen ett alternativ, men inte i alla. I de fall olja och kol ersätts med
naturgas kommer man att få en positiv miljö- och klimateffekt.
En stamledning för naturgas genom Sverige skulle innebära ytterliga-
re tillförselvägar från Ryssland till Europa. Detta skulle bidra till att öka
försörj ningstryggheten för hela Europa och skapa förutsättningar för att
minska de samlade utsläppen av koldioxid.
Den inhemska marknadspotentialen för naturgas begränsas av den
mycket stora satsning på biobränslebaserad energitillförsel som görs i
Sverige. Biobränslen är med dagens ekonomiska styrmedel mycket kon-
kurrenskraftiga för uppvärmning och kombinerad el- och värmeproduk-
tion. För närvarande pågår, i enlighet med vad som anges i den energi-
politiska propositionen, en översyn av energibeskattningen. En utgångs-
punkt för översynen är bl.a. att beskattningen bör främja elproduktion
med fömybara energislag. Naturgasens miljöfördelar jämfört med kol och
olja skall beaktas. Naturgasen skall enligt min mening användas bara där
den har störst miljö- och klimatfördelar och är ekonomiskt konkurrens-
kraftig.
En gasledning genom Sverige skulle sammanfattningsvis öka försörj-
ningstryggheten i EU och för länderna runt Östersjön. För Sveriges del
skulle en sammankoppling av de ryska och norska naturgaskälloma med-
föra att vi - i händelse av en eventuell framtida ökad naturgaskonsumtion
- inte blir ensidigt hänvisade till naturgas från endast en leverantör. En
stamledning skulle vidare vara till gagn för miljön och underlätta klimat-
politiken för de övriga länderna i EU, runt Östersjön och, under vissa
förutsättningar men i begränsad omfattning, i Sverige.
Säkerhetspolitiskt är det viktigt att ytterligare involvera Ryssland i
samarbetet i Östersjöregionen. Det protokoll som undertecknats mellan
Sverige och Ryssland bidrar till detta. En gasledning skulle dessutom öka
handelsutbytet med Ryssland, något som är säkerhetspolitiskt mycket
viktigt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.