Gängkriminellas påverkan på beslut om barn

Skriftlig fråga 2022/23:604 av Gustaf Lantz (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-25
Överlämnad
2023-04-26
Anmäld
2023-04-27
Svarsdatum
2023-05-03
Sista svarsdatum
2023-05-03
Besvarad
2023-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

Sveriges radios program Kaliber rapporterade nyligen om att anställda på fritidsgård och bibliotek i Hammarkullen inte polisanmält förtäckta dödshot från flera minderåriga personer i ett kriminellt nätverk. Inte heller har händelserna föranlett orosanmälningar till socialtjänsten.

Enligt granskningen har personal på en fritidsgård blivit slagna, hotade och trakasserade när de portade ett ungdomsgäng. Händelserna finns beskrivna i ett tjugotal interna tillbudsrapporter från 2022. Men tvärtemot kommunens policy gjordes inga polisanmälningar av hoten och våldet.

Efter en polisinsats gällande stenkastning och hot skriver polisen att personalen inte vågar medverka i någon utredning. Inte heller gjorde förvaltningen några orosanmälningar till socialtjänsten.

Denna problembild är tyvärr inte bara relaterad till Göteborg. Fackförbund som organiserar handläggare inom kommuner har också slagit larm om att det ofta förekommer hot i syfte att påverka kommunala beslut.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag ställa följande fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att kriminella gäng inte ska påverka beslut som rör samhällets insatser för att hjälpa barn?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:604 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

S2023/01517 Socialdepartementet Socialtjänstministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:604 av Gustaf Lantz (S)
Gängkriminellas påverkan på beslut om barn

Gustaf Lantz har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att kriminella gäng inte ska påverka beslut som rör samhällets insatser för att hjälpa barn.

Vi kan inte ha en samhällsutveckling där personer, inbegripet kriminella gäng, tar till hot och trakasserier för att påverka beslutsfattare. Det är systemhotande och utgör även ett allvarligt hot mot demokratin. Det är också ett arbetsmiljöproblem för socialsekreterare, vilket i förlängningen kan riskera att hota kompetensförsörjningen inom socialtjänsten. Inte minst är det dock ett problem för de barn som riskerar att inte få den hjälp och det stöd som de har rätt till och behöver. Regeringen arbetar aktivt för att komma till rätta med detta.

Brottsförebyggande rådet (Brå) fick den 5 april 2023 ett uppdrag att bl.a. belysa otillåten påverkan mot den kommunala förvaltningen i syfte att ge en bild av några delar av de kommunala verksamheter som är särskilt sårbara för otillåten påverkan, så som t.ex. socialtjänsten.

Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju 2022:02) har i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier. Syftet är både att förbättra situationen för de anställda och att värna den offentliga verksamheten. Regeringen gav i februari 2023 tilläggsdirektiv till utredningen. Utredaren fick då i uppdrag att bl.a. – när det gäller vissa särskilt utsatta offentliganställda och oavsett ställningstagande i sak – lämna författningsförslag som innebär en minskad exponering av offentliganställdas namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder och ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och deras närstående. Utredaren fick också i uppdrag att lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs.

Vidare föreslår regeringen i propositionen Stärkt straffrättsligt skydd för journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106) att utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner, så som t.ex. socialtjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet, ska få motsvarande förstärkta straffrättsliga skydd som t.ex. poliser har i dag genom straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman.

Regeringen överlämnade i mars 2023 propositionen En ny lag om ordningsvakter (prop. 2022/23:91) till riksdagen, där den nu behandlas. Genom förslagen i propositionen anpassas regelverket till dagens förhållanden och ger förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Ordningsvakter kommer alltså att kunna användas på fler platser och inom större områden än vad som för närvarande är möjligt.

Avslutningsvis är orosanmälningar om barn eller unga till socialtjänsten centrala i arbetet med att ge skydd och stöd till barn i utsatta situationer, inte minst gällande det brottsförebyggande arbetet. Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har i uppdrag att analysera och överväga behovet av att fler yrkesgrupper och myndigheter än i dag ska omfattas av anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Regeringen tar dessa frågor på stort allvar och jag följer utvecklingen noga.

Stockholm den 3 maj 2023

Camilla Waltersson Grönvall

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.