Gängkriminalitet
Skriftlig fråga 2020/21:958 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-11
- Anmäld
- 2020-12-14
- Sista svarsdatum
- 2020-12-28
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Siffror pekar på att enbart 4 av 57 mord relaterade till gängkriminalitet klaras upp helt och hållet i Polisregion Syd, där Malmö ingår. Detta konstaterar Kalla fakta. I samma program anges att inte ett enda mord har klarats upp helt och hållet i Malmö sedan 2015. En annan siffra som används är att man gått från ett uppklarande på 80 procent ner till 7 procent när det kommer till gängkriminalitet.
Bo Lundqvist, chef för kalla fall-gruppen vid Polisregion Syd säger i programmet att Sverige är sämst i klassen i Skandinavien.
I programmet får vi följa mammorna till oskyldiga ungdomar som kommit i vägen för skjutningar och vars liv slocknat vid skjutningar. Vi får också följa Fryshusets chef i Malmö då hon gör sin beskrivning av situationen för ungdomar i Malmö. I programmet filmas hennes vandring mellan gravstenar på en kyrkogård som hon benämner ”ungdomskyrkogården” då hon hänvisar till åldrar under 30 år på de ungdomar vars liv gått förlorade i gängkriminalitet. Liv som inte ska sluta på det sätt som sker i vårt land.
I programmet framkommer det tydligt att vittnen skräms till tystnad och att kriminella tagit över makten i samhället. Polisen säger sig inte ha kunnat vidta åtgärder på grund av att de saknat de verktyg som varit nödvändiga.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Är ministern beredd att skyndsamt vidta åtgärder för att bekämpa gängen och skapa trygghet för medborgarna, med hänsyn till den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige utsätter befolkningen och varandra för.
Svar på skriftlig fråga 2020/21:958 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:958 av Ann-Charlotte Hammar Johansson (M) Gängkriminalitet
Ann-Charlotte Hammar Johansson har frågat mig om jag är beredd att skyndsamt vidta åtgärder för att bekämpa gängen och skapa trygghet för medborgarna, med hänsyn till den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige utsätter befolkningen och varandra för.
Regeringen har tagit krafttag för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett stort antal straffskärpningar har genomförts, till exempel när det gäller vapenbrott och allvarliga våldsbrott. Vi gör den största satsningen någonsin på Polismyndigheten där vi kan konstatera att antalet anställda vid myndigheten hittills har ökat med 5 000 personer sedan satsningen inleddes. Regeringen har presenterat ett omfattande 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som innefattar förslag på nya verktyg för myndigheterna, hårdare straff, åtgärder för att bryta tystnadskulturen och förstärka förebyggande insatser. I det sistnämnda ingår bland annat att se över hur kommunerna ska kunna ges ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete. Programmet genomförs punkt för punkt och ett antal åtgärder har redan lett till lagstiftning.
För att bekämpa brottsligheten krävs det att rättsväsendets myndigheter får fler effektiva verktyg. Möjligheten att läsa krypterad kommunikation, s.k. dataavläsning, är redan på plats. Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för polisen att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål. Användningen av hemliga tvångsmedel har blivit enklare och en utredning har nyligen tillsatts för att ta fram förslag hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i en större utsträckning för att bekämpa allvarlig brottslighet.
Regeringen har också förbättrat förutsättningarna för kamerabevakning där ett antal brottsbekämpande myndigheter, bland annat Polismyndigheten, samt butiker, köpcentrum, apotek och aktörer i kollektivtrafiken i dag kan bedriva kamerabevakning utan tillstånd från Datainspektionen.
För att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet krävs, förutom ett brett arbete mot segregation och ojämlika uppväxtvillkor, tidiga och samordnade insatser från många aktörer, inte minst socialtjänst och skola. Regeringen har gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.
I vissa fall krävs mer ingripande åtgärder för att kunna bryta en påbörjad kriminell bana och förhindra fortsatt brottslighet. Regeringen har beslutat om stöd till kommunerna för familjehemsplaceringar och tillskjuter medel för att bland annat öka platskapaciteten vid Statens institutionsstyrelse.
Regeringen arbetar med förslag om att avskaffa ungdomsreduktionen för unga myndiga vid allvarlig brottslighet och vid årsskiftet införs en ny påföljd, ungdomsövervakning, med helghemarrest som utgångspunkt. En pågående utredning har vidare i uppdrag att föreslå ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, mot narkotikaförsäljning och mot dem som involverar unga i kriminalitet.
För att motverka kriminalitet behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Under förra mandatperioden lanserade därför regeringen ett nytt nationellt brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott. Regeringen har i december 2020 presenterat en skrivelse till riksdagen med redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i programmet.
Regeringens uppfattning är att kriminaliteten ska bekämpas genom att både bekämpa brotten och brottens orsaker. Repressiva åtgärder mot brott här och nu måste kombineras med långsiktiga insatser för att förhindra att fler unga dras in i kriminalitet. Det arbetet fortsätter med oförminskad kraft.
Stockholm den 15 januari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.