gamla träd och hotade arter
Skriftlig fråga 1999/2000:933 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-15
- Anmäld
- 2000-05-23
- Besvarad
- 2000-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:933
av Gudrun Lindvall (mp) till miljöminister Kjell Larsson om gamla träd och hotade arterSkogsstyrelsen kom under 1999 med rapporten Inventering av jätteträd, som visade på de höga biologiska värden dessa har. Många rödlistade arter @ ett hundratal @ är beroende av gamla träd. Det gäller främst skalbaggar, där många arter har minskat rejält på grund av det moderna skogsbruket. Man finner sådana stora träd i södra Sverige t.ex. ekar i inägomark, som vårdträd på gården, som alléträd, vägträd eller som hamlade träd i betesmark. Samtidigt vet man att många av dessa gamla träd är i behov av åtgärder och i vissa fall av akut vård för att överleva. Även gamla barrträd är viktiga och måste skyddas. Tyvärr finns för dålig kunskap om förekomsten i dag.
På Artdatabankens konferens om rödlistade arter den 10 maj i år togs frågan om gamla träd upp. Inventeringar visar att de träd som skulle bli gamla träd då dagens gamla jättar dör inte finns. De avverkades innan naturhänsyn blev vanligt i skogsbruket. De hotade arter som är beroende av gamla stora träd riskerar alltså att försvinna samtidigt som dagens gamlingar. Det är nu mycket angeläget att se till att dagens gamla träd inte avverkas utan hålls vid liv så länge det bara är möjligt. Behovet av inventeringar, skydd och vård ökar för att kunna rädda många hotade arter som är helt beroende av gamla träd.
Jag vill fråga ministern:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för de arter, som är beroende av gamla träd och för vilka framtiden enligt Artdatabanken ser mörk ut om inget görs?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:933 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 1999/2000:933 om gamla träd och hotade arter
Miljöminister Kjell Larsson
Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för de arter som är beroende av gamla träd och för vilka framtiden ser mörk ut om inget görs.
Gamla träd är betydelsefulla för den biologiska mångfalden. Även om många har tagits bort i landskapet har Sverige ett stort antal gamla träd i förhållande till flertalet andra länder i Europa. Det kan vi vara stolta över men det finns förstås problem i sammanhanget. Dessa ser emellertid olika ut för olika trädslag och naturtyper.
Under senare år har betydande resursförstärkningar möjliggjort reservatsbildningar till skydd för naturskog. Även inom skogsnäringen görs betydande insatser för att bevara gammal skog. Jag anser därför att skyddet för gamla träd i naturskogen är i stort sett tillräckligt.
Problemet med att gamla träd försvinner är i stor utsträckning knutna till förändringar i odlings- och parklandskapet. Framför allt rör detta lövträden. Igenväxning av landskapet kan hota dessa träd som ofta utvecklats i ett öppet landskap.
Genom miljöbalkens bestämmelser kan såväl mark med mycket gamla träd som enskilda träd skyddas. De rättsliga skyddsinstrumenten är alltså på plats. Vad beträffar vården finns det medel för skötselåtgärder inom såväl jord- och skogsbruket som inom naturvården. I regeringens ekonomiska vårproposition har det dessutom föreslagits utökade resurser för skötseln av reservat.
Den springande punkten är nu att skaffa bättre kunskaper om var träden finns och vilken skötsel som behövs. Flera av de exempel som Gudrun Lindvall nämner omfattas t.ex. av biotopskyddet. Jag tycker det är viktigt att de instrument och resurser som finns utnyttjas så att de gamla träden kan bevaras så långt möjligt eftersom jag inte kan se någon annan möjlighet att klara framtiden för arter som är beroende av gamla träd. Jag utgår från att berörda myndigheter och intressenter samverkar i arbetet med att inhämta nödvändiga kunskaper så att vi inte går miste om denna viktiga tillgång för den biologiska mångfalden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

