Fysisk aktivitet i skolan
Skriftlig fråga 2020/21:3111 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-03
- Överlämnad
- 2021-06-03
- Anmäld
- 2021-06-04
- Svarsdatum
- 2021-06-16
- Besvarad
- 2021-06-16
- Sista svarsdatum
- 2021-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa, vilket har kommit att bli ett av samhällets stora problem. Barns och ungas brist på fysisk aktivitet, deras ökade stillasittande och den ökande psykiska ohälsan är problem som uppmärksammats de senaste åren. Dessa problem har och kan komma att förstärktas ytterligare i skenet av coronapandemin.
Skolan är en skyddsfaktor i mångt och mycket. Sambandet mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan har i flera rapporter och studier visat sig vara positivt. Folkhälsomyndigheten har tidigare i år konstaterat i en kartläggning att ”skolrelaterade interventioner med fysisk aktivitet skulle kunna vara ett sätt att minska ångest, stärka resiliens och öka den positiva psykiska hälsan hos normalpopulationer av barn och unga”. Även om studien är liten och resultaten ska tolkas med försiktighet stämmer de väl överens med tidigare forskningsresultat.
År 2018 fick Skolverket i uppdrag (U2018/1430/S) att lämna förslag på hur mer rörelse i skolan kan åstadkommas i grundskolan men även inom förskoleklass och fritidshem vid behov. Skolverket konstaterat att satsningar på mer rörelse och fysisk aktivitet i skolan pågår i de andra nordiska länderna. I redovisningen av regeringsuppdraget gav Skolverket förslag på läroplansförändringar om att eleverna ska ges möjlighet och uppmuntras att delta i hälsofrämjande fysiska aktiviteter under skoldagen.
För att stärka elevers kondition och hälsa krävs det en större del skolidrott som gör hälsa och fysisk aktivitet lustfyllt. För Centerpartiet är barns och ungas hälsa en angelägen fråga. Vi har i vår utbildningsmotion i höstas bland annat påtalat vikten av mer rörelse i skolan. Vi vill se idrott och hälsa med pulshöjande aktivitet varje dag på skolschemat för att möjliggöra att fler barn når målet om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur går det med förslaget om läroplansförändringar för mer fysisk aktivitet i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3111 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:3111 av Fredrik Christensson (C)
Fysisk aktivitet i skolan
Fredrik Christensson har frågat mig hur det går med förslaget om läroplansförändringar för mer fysisk aktivitet i skolan.
Barn och unga rör på sig generellt för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. I forskningen finns en samsyn om vikten av att barn och unga ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Skolan har en stor möjlighet att påverka barns och ungas fysiska och psykiska hälsa och det är angeläget att denna möjlighet tas tillvara. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder under de senaste åren för att främja ökad fysisk aktivitet i skolan.
I maj 2017 presenterade regeringen initiativet Samling för daglig rörelse, en satsning med en rad insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Satsningen har bland annat inneburit en utökning av den garanterade undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa för elever i grundskolan med 100 timmar fr.o.m. höstterminen 2019. Som en del av satsningen påbörjade också Riksidrottsförbundet 2018 en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen. Särskilt prioriterat är att nå de barn som rör på sig allra minst. Under 2020 medverkade totalt 800 skolor i 177 kommuner i satsningen. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor för denna verksamhet 2021, vilket är en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med 2020.
Inom ramen för Samling för daglig rörelse inrättade regeringen i maj 2017 också ett rörelsenätverk bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen för att skapa en kontinuerlig dialog om bl.a. kompetensutveckling och fler behöriga lärare i idrott och hälsa.
Som en del av Samling för daglig rörelse fick Skolverket 2018 i uppdrag att lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen för alla elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2018/01430). I uppdraget ingick bl.a. att föreslå en utökning av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa samt föreslå författningsändringar avseende ett stärkt ansvar att i utbildningen inkludera inslag som leder till ökad rörelse bland eleverna. Utifrån redovisningen har, som tidigare framgått, undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökats med 100 timmar. Skolverket har även tagit fram stödmaterial för skolors arbete med mer rörelse under skoldagen. Materialet omfattar bland annat stöd för hur man kan bygga in fysisk aktivitet under lektionerna och hur man kan arbeta med aktiva raster. När det gäller förslaget om ett stärkt ansvar att i utbildningen inkludera inslag som leder till ökad rörelse bland eleverna bereds det inom Regeringskansliet.
Den 16 april 2020 tillsatte regeringen en särskild utredare, tillika nationell samordnare, för ökad fysisk aktivitet som bl.a. ska vara sammankallande för det ovannämnda rörelsenätverket (dir. 2020:40). Samordnaren ska även sprida framgångsfaktorer och goda exempel på metoder som främjar fysisk aktivitet i befolkningen samt lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet. Det framgår också av uppdraget att sårbara grupper så som exempelvis barn och ungdomar särskilt ska beaktas. Sedan hösten 2020 har utredningen formen av en kommitté. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2023.
Regeringen fortsätter att arbeta med samtliga pågående insatser för att öka barns och ungas fysiska aktivitet, vilka utgör en mycket viktig del i regeringens folkhälsoarbete.
Stockholm den 16 juni 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.