Fusk och överutnyttjande inom assistansersättningen
Skriftlig fråga 2019/20:696 av Pia Steensland (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-19
- Överlämnad
- 2019-12-20
- Sista svarsdatum
- 2020-01-03
- Anmäld
- 2020-01-14
- Svarsdatum
- 2020-01-15
- Besvarad
- 2020-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Precis som i alla andra välfärdssystem förekommer det fusk inom assistansensersättningen. För oss kristdemokrater är det viktigt att beivra det fusk och överutnyttjande som finns inom assistansersättningen. Samtidigt är det viktigt att metoderna för de fuskuppskattningar som görs inom välfärdssystem vilar på vetenskaplig grund. Det är också avgörande att debatten om fusk inom assistansen inte användas för att rättfärdiga de pågående nedskärningar som har skapat den allvarliga kris där människor med omfattande funktionsnedsättning inte får det stöd de behöver för att leva sina liv som andra.
Uppskattningar om felaktiga utbetalningar från assistansersättningen har tidigare gjorts av Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007), Försäkringskassan (2010), och Ekonomistyrningsverket (2011) samt i utredningar från 2012 (SOU 2012:6), promemoria från 2018 (S2018/00301/FST) och från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (2019).
Alliansregeringen med Maria Larsson (KD) som ansvarig minister gav tydliga direktiv till utredningen från 2012: ”Av utredningens direktiv följer att de förslag som läggs fram ska ligga i linje med LSS-lagstiftningens allmänna inriktning och inte får leda till att enskilda assistansberättigades rättigheter och självbestämmande beskärs” (SOU 2012:6, s. 19). Syftet var alltså att endast komma till rätta med fusk och inte att beskära de berättigades assistansersättning.
Allvarliga problem noterades 2012, bland annat att assistansen var utsatt för fusk och övernyttjande som uppgick till betydande belopp och att upptäcktsrisken vid fusk kunde betecknas som låg. Regeringen lade därför fram flera förslag i budgetpropositionen baserade på utredningen, bland annat om ökade kontrollmöjligheter för Försäkringskassan, en effektivisering av myndigheternas arbete med assistansersättning och skärpta tillståndskrav för anordnare (ibid, s. 22).
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Har regeringen gjort någon uppföljning och analys av effekten av de lagändringar som alliansregeringen initierade för att beivra fusk och kriminalitet inom assistansersättningen, och vilka ytterligare åtgärder är regeringen beredd att vidta om inte effekten har varit ändamålsenlig?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:696 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S
2019/05365/FST
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:696 av Pia Steensland (KD)
Fusk och överutnyttjande inom assistansersättningen
Pia Steensland har frågat mig om regeringen har gjort någon uppföljning och analys av effekten av de lagändringar som alliansregeringen initierade för att beivra fusk och kriminalitet inom assistansersättningen, och vilka ytterligare åtgärder regeringen är beredd att vidta om inte effekten har varit ändamålsenlig.
Jag delar Pia Steenslands syn att det är viktigt att förhindra kriminalitet i välfärden samtidigt som det inte får innebära att de berättigades assistansersättning beskärs. Lagen om stöd och service (LSS) där personlig assistans ingår är en rättighetslagstiftning och den som har rätt till assistans ska också få det.
Regeringen gav 2013 Inspektionen för socialförsäkring (ISF) i uppdrag att följa upp vilka åtgärder Försäkringskassan vidtagit med anledning av de lagändringar som trädde i kraft 1 juli 2013 med syfte att motverka fusk och fel i utbetalningar. ISF redovisade i två delar, en rapport 2015 och en 2018. ISF slutsats var att en påtaglig effekt av lagändringarna var den påbörjade utvecklingen av ett nytt it stöd för handläggning av assistansersättningen, och Försäkringskassan menade att lagändringen haft en viss positiv verkan framförallt för myndighetens möjligheter att stoppa felaktiga utbetalningar.
Regeringen tillsatte därutöver en Delegation med uppdrag att motverka överutnyttjandet av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, som lämnade sin slutredovisning den 12 december 2019 (SOU 2019:59).
I Försäkringskassans regleringsbrev för 2020 har det vidare i återrapporteringskravet, som hör till målet om assistansersättning, förtydligats att myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa kontroll i syfte att motverka bidragsbrott inom assistansersättningen.
Sammanfattningsvis bedömer jag att regeringen har vidtagit verkningsfulla åtgärder för att säkra att personlig assistans kommer de assistansberättigade till del samtidigt som vi motverkar kriminalitet. Regeringen följer löpande hur det arbetet utvecklas.
Stockholm den 15 januari 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.