Fusk och övergrepp vid presidentvalet i Belarus
Skriftlig fråga 2019/20:1922 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-10
- Överlämnad
- 2020-08-11
- Anmäld
- 2020-08-20
- Svarsdatum
- 2020-08-25
- Besvarad
- 2020-08-25
- Sista svarsdatum
- 2020-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Presidentval genomfördes söndagen den 9 augusti i år i Belarus. Det finns massivt med vittnesmål om hur demokrater och oppositionella motarbetats samt hur andra kandidater än den sittande presidenten haft svårt att genomföra sina kampanjer. Trots aktiva försök från myndigheterna att stoppa och förhindra har tiotusentals medborgare på olika sätt visat sin vilja att stå på det öppna samhällets sida. I likhet med tidigare genomförda val i Belarus har också demonstrationer och andra meningsyttringar som följt på fusket resulterat i sammandrabbningar, våld och gripanden.
Belarus har under senare år försökt markera något slags oberoende gentemot Ryssland, och från EU:s och enskilda medlemsstaters sida har visats intresse att försöka normalisera förbindelserna med landet. Utrikesminister Ann Linde var själv tillsammans med sin kollega från Finland på besök i huvudstaden Minsk så sent som förra året. Det finns all anledning för omvärlden att markera mot själva valfusket och övergrepp mot mänskliga fri- och rättigheter både före och efter söndagen den 9 augusti.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Hur avser ministern att Sverige ska agera, ensamt och tillsammans med andra, för att markera mot fusket och övergreppen i samband med presidentvalet 9 augusti och därmed tydliggöra att den kurs Belarus under sin president slagit in på omöjliggör en på alla sätt normal relation med EU?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1922 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på frågorna 2019/20:1922 av Hans Wallmark (M)
Fusk och övergrepp vid presidentvalet i Belarus och 2019/20:1930 av Björn Söder (SD) Konsekvenser efter valet i Belarus
Hans Wallmark har frågat mig hur jag avser agera, ensamt och tillsammans med andra, för att markera mot fusket och övergreppen i samband med presidentvalet den 9 augusti och därmed tydliggöra att den kurs Belarus under sin president slagit in på omöjliggör en på alla sätt normal relation med EU. Björn Söder har frågat mig vilka konsekvenser som kan vara aktuella från den svenska regeringens sida.
Sverige har under lång tid bedrivit en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belarus, där vi markerat mot alla former av valfusk, orättfärdiga inskränkningar av mötes- och yttrandefrihet liksom godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella, fackföreningsföreträdare, journalister och andra mediearbetare. Detta har vi gjort publikt och i olika sammanhang, inom EU och FN samt direkt till Belarus, bland annat vid min egen resa dit som Björn Söder refererar till i sin fråga.
Parallellt har Sverige ett långsiktigt, uthålligt engagemang i Belarus som syftar till att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap som på sikt kan bidra till strukturella förbättringar. Arbetet har hela tiden haft starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som konsulterats i Belarus. Inom biståndet stödjer Sverige bland annat oberoende civilsamhällesorganisationer och finansierar samarbeten mellan svenska partinära organisationer och deras motparter i Belarus.
I och med det omfattande valfusket och den kraftigt tilltagande repressionen i samband med presidentvalet anser regeringen, liksom många andra regeringar, att en gräns passerats, som motiverar att omvärlden ser över sin relation med landets ledning. Det är centralt att EU nu fortsatt står enat och agerar kraftfullt. Vi har därför drivit på för ett aktivt och tydligt EU. Jag kan konstatera att det inom EU finns samsyn om detta, vilket inte minst återspeglas i slutsatserna från mötet mellan Europeiska rådets medlemmar den 19 augusti. Där klargörs att vi inte anser att valet var fritt och rättvist och att vi inte erkänner valresultatet. I slutsatserna uttrycks Europeiska rådets medlemmars solidaritet med det belarusiska folkets önskan om att utöva sina grundläggande demokratiska rättigheter. De statliga myndigheternas oproportionerliga och oacceptabla våld mot fredliga demonstranter fördöms, och krav ställs på att alla de som olagligen har frihetsberövats omedelbart och ovillkorligen släpps fria. I slutsatserna anges också tydligt att EU inom kort kommer att införa sanktioner mot ett flertal individer som är ansvariga för våld, förtryck och falsifiering av valresultat, något som Sverige drivit.
De kontakter som förekommer mellan Minsk och Moskva, och hur Moskva väljer att agera, kan bli avgörande framöver. Otillbörlig påverkan utifrån, vare sig det gäller Ryssland eller andra länder, kan förstås inte accepteras.
Den framkomliga vägen är att våldet från myndighetshåll får ett omedelbart slut och att en inkluderande nationell dialog inleds. Endast en fredlig och demokratisk process som understöds av ett starkt civilsamhälle och bevakas av oberoende och fria medier kan ge hållbara lösningar på den situation som nu råder. Även detta uttrycks tydligt i slutsatserna från mötet med Europeiska rådets medlemmar. Vi behöver använda alla tillgängliga redskap för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Sverige, som inkommande ordförande i OSSE, har tillsammans med nuvarande ordförande, Albanien, erbjudit sig att besöka Minsk för att underlätta en dialog mellan regimen och oppositionen.
Vidare bör EU visa beredskap att inom ramen för det Östliga partnerskapet fördjupa relationen med ett demokratiskt Belarus. Huruvida en sådan fördjupad relation kan bli verklighet beror naturligtvis på hur situationen utvecklas.
Vi står helhjärtat bakom det belarusiska folket, och stödjer deras rätt att själva bestämma sin framtid och fritt välja sina ledare. Detta handlar i grunden om vår egen säkerhet och stabilitet. Europa behöver en demokratisk utveckling i Belarus.
Stockholm den 25 augusti 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.