Fusk med assistansen

Skriftlig fråga 2017/18:1031 av Ann-Britt Åsebol (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-14
Överlämnad
2018-03-15
Anmäld
2018-03-16
Svarsdatum
2018-03-21
Sista svarsdatum
2018-03-21
Besvarad
2018-03-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lena Hallengren (S)

 

Antalet brukare har inte förändrats avsevärt de senaste tio åren. Ändå har kostnaderna skenat. Det går att belysa från två håll. Antagligen innebär det att det är fler som blivit sämre och därmed behöver mer hjälp, eller så innebär det att fusket med assistansen har ökat.

I Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet analyseras assistansmarknaden utifrån vad som driver tim- och kostnadsutvecklingen samt brottslighetens omfattning.

Utredaren Stig Svensson har lett utredningen och uppskattar att det medvetna fuskets omfattning i personlig assistans minskat från en högre nivå och nu ligger mellan 2 och 6 procent.

Ungefär hälften av alla de domar som kommit gällande fusk med assistansen rör anhörigassistenter. Utredare Stig Svensson menar att LSS ses som en frigörelsereform, både för den funktionsnedsatte och familjen i övrigt. Vidare menar han att en hel familj inte ska vara ekonomiskt beroende av en anhörigs funktionsnedsättning.

Samtidigt som det finns ett medvetet fusk med assistansen är den stora majoriteten av dem som nyttjar assistansen skötsamma – det får vi inte glömma.

Många av brukarorganisationerna har i debatten uttryckt just detta. Det är inget konstigt, de samlar ju de skötsamma brukarna och inte dem som medvetet fuskar och på olaglig väg tillskansar sig skattemedel från dem som de facto behöver det. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lena Hallengren:

 

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stävja fusket med assistansersättningar?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1031 besvarad av Statsrådet Lena Hallengren (S)



S2018/

01839/FST

Socialdepartementet

Barn, äldre och jämställdhetsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1031 av Ann-Britt Åsebol (M)
Fusk med assistans

Ann-Britt Åsebol har frågat mig om vad jag avser vidta för åtgärder för att stävja fusket med assistansersättningen.

Lagen om stöd och service (LSS) där personlig assistans ingår är en fundamental rättighetslagstiftning och den som har behov av assistans ska också ha rätt till assistans.

Därför är det viktigt att säkerställa legitimitet och förtroendet för personlig assistans genom åtgärder för att motverka fusk.

Ett av målen för assistansersättningen i Försäkringskassans regleringsbrev är bl.a. att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

I myndighetens årsredovisning för 2017 framgår exempelvis att de har tagit fram en plan för att utveckla samarbetet med andra myndigheter, bland annat Inspektionen för vård och Omsorg (IVO) och Skatteverket. Samverkan med berörda myndigheter är viktigt eftersom det underlättar arbetet i den egna verksamheten.

Vidare framgår av årsredovisningen att genom de kontrollutredningar som görs förhindrades cirka 188 miljoner kronor från att betalas ut felaktigt under 2017. Det är också fler och en större andel ärenden som polisanmäls. Myndigheten har även fördubblat antalet anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) mellan åren 2016 – 2017 från 30 till 62 assistansanordnare. Det visar att arbetet med att utreda oseriösa anordnare ger resultat.

Regeringen har även gett Inspektionen för socialförsäkringen (IFS) i uppdrag att följa upp vilka åtgärder Försäkringskassan vidtagit med anledning av de lagändringar som trädde i kraft 1 juli 2013 med syfte att motverka fusk och fel i utbetalningar. IFS slutsats är att en påtaglig effekt av lagändringarna är den påbörjade utvecklingen av ett nytt IT stöd för handläggning av assistansersättningen och Försäkringskassan menar att den haft en viss positiv verkan framförallt för myndighetens möjligheter att stoppa felaktiga utbetalningar.

Regeringen har också tillsatt en Delegation med uppdrag att motverka överutnyttjandet av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:06. Rapporteringen ska ske årligen med slutrapportering 1 december 2019.

Därutöver har utredaren Gunilla Malmborg regeringens uppdrag att göra en översyn av insatserna enligt LSS och assistansersättningen (S 2016:3). I uppdraget ingår att förtydliga regelverket som styr assistansersättningen t.ex. när det gäller kontroller, insyn och tillsyn.

Sammanfattningsvis bedömer jag att regeringen redan har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med fusk och felaktiga utbetalningar men jag följer givetvis utvecklingen och har löpande dialog med Försäkringskassan i den här frågan.

Stockholm den 21 mars 2018

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.