funktionshindrades tillgång till bankomater

Skriftlig fråga 1998/99:375 av Gylling, Johnny (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-18
Anmäld
1999-02-23
Besvarad
1999-02-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:375 av Johnny Gylling (kd) till socialministern om funktionshindrades tillgång till bankomater

den 18 februari

 

Under de senaste åren har det tagits många beslut som gör livet lättare för människor med funktionshinder. Det är bra, men det gäller att hela tiden vara vaksam och följa upp den politik som beslutas i riksdag, landsting och kommuner. En vanlig föreställning är att Sverige har kommit längre än de flesta länder när det gäller handikappfrågor. Det gäller inom många områden men dock inte tillgängligheten.

Handikappombudsmannen fick ett regeringsuppdrag vilket innebar att förankra FN:s standardregler. Där slås det fast att staterna skall införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. Ett sådant handlingsprogram utarbetas just nu på Socialdepartementet men ännu är det inte klart. Bankomater ingår inte i dagens handikappanpassning av den fysiska miljön. Enligt Boverket faller de helt enkelt utanför plan- och bygglagens regler för anpassning eftersom de inte tillhör byggnaden. Några banker arbetar på att göra en del bankomater tillgängliga för funktionshindrade, men enligt min uppfattning går det för långsamt.

Min fråga till ministern är:

 

Vad avser ministern göra för att bankomater skall bli tillgängliga för människor med funktionshinder?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:375 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:375 om funktionshindrades tillgång till bankomater
    Socialminister Lars Engqvist

den 24 februari

 

Johnny Gylling har frågat mig vad jag avser göra för att bankomater skall bli tillgängliga för människor med funktionshinder.

Ett samhälle tillgängligt för alla är målet för regeringens handikappolitik. Det innebär insatser för att alla sektorer och verksamheter i samhället skall bli tillgängliga för och kunna användas av personer med funktionshinder. FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet är ett viktigt instrument i det arbetet. Den nationella handlingsplan som nu utarbetas i Regeringskansliet utgår från standardreglerna och skall kunna användas i samma syfte.

Bra teknikstöd kan ge personer med funktionshinder kraftfulla redskap för ett oberoende och självständigt liv. På regeringens uppdrag har Handikappinstitutet (nuvarande Hjälpmedelsinstitutet) utarbetat ett förslag till handlingsprogram; IT för funktionshindrade och äldre. Regeringen deklarerade våren 1998 att programförslaget är en viktig grund för fortsatt arbete inom området och har avsatt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden under en treårsperiod för insatser som utvecklar IT-användningen för personer med funktionshinder.

Tillgänglighet till bankomater är även en konsumentpolitisk fråga som har utretts och diskuteras i olika sammanhang. Som bankkunder kan var och en av oss kräva av vår bank att den skall ge bra service till alla sina kunder, dvs. även till kunder med funktionshinder. I en rapport till regeringen år 1992 beskriver Handikappinstitutet och Konsumentverket de problem som funktionshindrade och äldre möter i kontakt med s.k. teknikstyrd service, bl.a. bankomater. Såväl Konsumentverket som Hjälpmedelsinstitutet och handikapporganisationerna verkar i olika sammanhang för att påverka bankerna att utforma sina bankomater så att alla kunder skall kunna använda dem.

Det är viktigt att frågorna om bankomaters utformning också tas upp inom EU och i andra internationella sammanhang, eftersom gemensamma krav från flera länder innebär att marknaden för tillgängliga bankomater blir större och därmed utsikterna för att det skall bli lönsamt att tillverka dem.

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.