funktionshindrades rättigheter
Skriftlig fråga 1998/99:140 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-02
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 december
"Skulle en kommun förvägra vissa sjuåringar rätten att börja skolan eller handplocka de barn som står i kö för dagisplats med hänvisning till att man behöver spara pengar? Knappast" skriver DN i lördagens ledare. Anledningen är att flera kommuner i landet vägrat verkställa de beslut som tagits i domstolarna med anledning av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag som innebär att enskilda personer med funktionshinder har möjlighet att överklaga kommunens beslut om stödinsatser. Den enskilda medborgaren som kämpat för sin rätt till ett värdigt och jämlikt liv och fått rätt i domstolen får trots detta inte sitt behov av stöd tillgodosett.
I juli 1998 påtalade jag detta för dåvarande socialministern som svarade att man såg allvarligt på situationen, men för närvarande inte hade någon lösning på problemet.
Flera olika utredningar tittar på problemet och det finns i dag förslag. Bl.a. har Socialstyrelsen föreslagit att den enskilde skall hållas skadeslös om kommunen inte i tid genomfört vad domstolen ålagt den. Handikappombudsmannen har föreslagit sanktioner gentemot kommuner som inte verkställer gynnande domar.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att få kommunerna att respektera lagarna och därmed undanröja lagtrots?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:140 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 9 december
Sonja Fransson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få kommunerna att respektera lagarna och därmed undanröja lagtrots.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som infördes 1994 i samband med att handikappreformen genomfördes, kan definieras som en rättighetslag. Den medger, som Sonja Fransson nämner, att en förvaltningsdomstol efter ett överklagande från den enskilde, kan överpröva huvudmannens beslut och sätta ett nytt i dess ställe. Om domstolen finner att en viss insats skall ges enligt lagen är kommunen skyldig att tillhandahålla denna insats.
Socialstyrelsens utvärdering av handikappreformen (Slutrapport 1997) visar att under lagens tre första år överklagades nästan 2 000 avslag om insatser. Länsrättens domar ledde år 1995 till gynnande domar för en tredjedel av dem som överklagat, medan motsvarande andel år 1994 var drygt 40 %. Utvärderingen visar också att huvudmännen, kommun och landsting, inte alltid verkställer domar som är gynnande för den enskilde, vilket påpekas i frågan.
Först vill jag framhålla att kommuner och landsting självklart är skyldiga att följa de lagar som gäller. Jag kan också försäkra att regeringen tar problemet, med att så inte alltid sker, på största allvar. Flera utredningar har sett över frågan om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas mot de kommuner och landsting som inte verkställer domar eller tillhandahåller det stöd som bl.a. funktionshindrade har rätt till enligt lag. Det har hittills varit svårt att hitta former för en tillfredsställande lösning, men det betyder inte att vi accepterar ifrågavarande kommuners eller landstings handlande.
Jag vill dock i sammanhanget framhålla att det också är en fråga om kompetensutveckling hos kommuner och landsting. Med en kompetent bedömning av behoven och korrekt handläggning skulle många överklaganden kunna undvikas och spara människor den frustration det innebär. Det viktigaste måste vara att personer med funktionshinder verkligen får det stöd de behöver och har rätt till enligt lagen. Det är därmed också en tillsynsfråga.
Frågan behandlas nu i Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder (dir. 1997:24). Jag har informerats om att utredningen avser att komma med förslag angående denna fråga. Jag återkommer i samband med att regeringen behandlar de förslag som utredningen lägger i sitt slutbetänkande i början av mars nästa år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.