Frysta iranska tillgångar
Skriftlig fråga 2025/26:384 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-01-10
- Överlämnad
- 2026-01-12
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-21
- Besvarad
- 2026-01-21
- Sista svarsdatum
- 2026-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till EU-minister Jessica Rosencrantz (M)
Att frysa fler tillgångar i Europa tillhörande personer med en nära koppling till den iranska skurkregimen är inte bara möjligt utan även akut nödvändigt.
Sedan snapback-mekanismen utlöstes i augusti 2025 och sanktionerna återinfördes i slutet av september har EU fryst tillgångar hos Irans centralbank, stora banker som Bank Melli, IRGC-relaterade entiteter och oljebolag. Det är ett starkt steg, men regimen fortsätter ändå att pumpa pengar till terrorism, lönnmord i och utanför Iran, drönare till Ryssland, proxykrig i Mellanöstern och brutalt förtryck hemma.
Höga tjänstemän samt deras familjer och frontbolag gömmer fortfarande fastigheter, bankkonton och lyx i städer som Paris, London och Stockholm. Varje frusen euro är en euro mindre till missiler och miliser i Libanon, Jemen och Irak – eller till att krossa protesterande iranier som svälter under hyperinflation och valutakollaps.
Det är absurt att de som beordrar avrättningar, fängelsevåldtäkter och attentat på europeisk mark kan leva i lyx medan folket lider. Att frysa deras personliga tillgångar visar att Europa inte längre skyddar regimens lakejer.
Mer press slår hårt mot repressiva styrkor som Basij och underrättelsetjänsten och ger det iranska folket andrum att organisera sig, strejka och kämpa för frihet, som vi sett i vågorna 2022–2025 och nu igen in i 2026.
Pengarna finansierar också spionage och attentat här hemma. Fler frysningar minskar det hotet direkt.
Sverige och EU har verktygen redo genom uppdaterade förordningar. Nu behövs snabbare listning av fler IRGC-toppar och deras familjer, proxybolags europeiska skal, oligarker som agerar plånböcker samt dolda fastigheter och lyxbilar.
Europa frös hundratals miljarder ryska tillgångar utan att tveka. Samma beslutsamhet krävs mot Teheran. Det här är ingen hämnd – det är ett vapen för att skydda våra värderingar, backa iraniers frihetskamp och stoppa en desperat diktatur från att bli farligare.
Mot bakgrund av ovanstående önskas EU-minister Jessica Rosencrantz svara på följande fråga:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att fler tillgångar kopplade till personer nära den iranska regimen ska frysas eller om möjligt användas för att bistå kampen för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i Iran?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:384 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:384 Frysta iranska tillgångar
till EU-minister Jessica Rosencrantz (M)
Svar på frågorna 2025/26:382 Närvaron av utländska miliser i Iran, 2025/26:383 Internet till Iran, 2025/26:384 Frysta iranska tillgångar, 2025/26:387 Stängning av Irans ambassad och 2025/26:388 Skarpare sanktioner mot Irans regim av Marcus Wiechel (SD) samt fråga 2025/26:386 Utvecklingen i Iran av Björn Söder (SD)
Marcus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder som kan förväntas av mig och regeringen i det fall den iranska regimen använder sig av utländska miliser för att slå mot sin egen befolkning och om sanktioner kan komma att bli aktuellt; om vi avser att verka internationellt för att stärka iraniernas tillgång till oberoende internet, exempelvis genom stöd till tekniska lösningar som Starlink eller andra alternativa satellitbaserade kommunikationssystem; vilka åtgärder som jag avser vidta för att fler tillgångar kopplade till personer nära den iranska regimen ska frysas eller om möjligt användas för att bistå kampen för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i Iran; om jag kan tänka mig att överväga en stängning av Irans ambassad eller verka för annat tryck gentemot iranska diplomater, och i sådana fall hur; samt om jag avser gå vidare med att verka för kraftigt utvidgade sanktioner mot personer kopplade till den iranska regimen och dess system inom EU. Därtill har Björn Söder frågat mig vilka åtgärder, såväl diplomatiska som politiska, som jag och regeringen vidtar för att stödja det iranska folket i dess frihetskamp för ett demokratiskt Iran.
Det är en fruktansvärd utveckling vi nu ser i Iran. Myndigheterna har slagit ned på de landsomfattande protesterna med dödligt våld. Tusentals personer har dödats och ännu fler har frihetsberövats i samband med protesterna.
Samtidigt är den fullständiga vidden av situationen svår att tyda, eftersom iranska myndigheter har stängt ner internet och begränsat telekommunikationerna.
Regeringen har tydligt fördömt det dödliga våldet och understrukit att Irans regering har en skyldighet att respektera yttrande- och mötesfriheten. Utrikesdepartementet har kallat upp den iranska ambassadören för att kraftigt markera detta. Vi har också uppmanat Iran att omedelbart återställa tillgången till internet.
Möjligheten att på detta sätt framföra tydliga och skarpa budskap direkt till Iran är en av anledningarna till att Sverige har diplomatiska relationer med Iran, liksom med ett antal andra länder där styrelseskicket och politiken inte överensstämmer med svenska värderingar. De diplomatiska relationerna är en förutsättning för att agera i för Sverige viktiga frågor.
Det är viktigt att trycket på Iran från det internationella samfundet nu ökar. Därför driver regeringen på inom EU för nya sanktioner mot de ansvariga för Irans hårda repression mot fredliga demonstranter. Vi driver även på för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Samtidigt ser vi, tillsammans med våra likasinnade, kontinuerligt över våra verktyg för att på bästa sätt stödja det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för de mänskliga rättigheterna.
Stockholm den 21 januari 2026
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

