Frizon för kristna i Irak
Skriftlig fråga 2005/06:946 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-06
- Anmäld
- 2006-02-07
- Besvarad
- 2006-02-15
- Svar anmält
- 2006-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 februari
Fråga 2005/06:946 av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Frizon för kristna i Irak
Kristna assyrier/syrianer och kaldeer i Irak har länge drabbats av terror från muslimer i Irak. Denna terror mot kristna har sin bakgrund i USA:s anfall i Irak. Hatet från Iraks muslimer mot USA uttrycks i terrorhandlingar mot kristna grupper bland annat genom bomber mot kyrkor. Många oskyldiga kristna har blivit offer som resultat av dessa terrorhandlingar. De senaste dagarnas reaktioner på tecknade bilder av Mohammed har trappat upp spänningen ytterligare.
Det finns andra grupper i Irak som också utsatts för förföljelse och som under FN:s överinseende fått en geografisk frizon för tryggare levnadsförhållanden.
Enligt min mening bör frågan om en frizon även för den kristna minoriteten under FN:s överinseende prövas.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att de kristna assyrier/syrianerna och kaldeerna erbjuds en frizon under FN:s överinseende till skydd för denna utsatta minoritet i Irak?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:946 besvarad av Laila Freivalds
den 14 februari
Svar på fråga 2005/06:946 om frizon för kristna i Irak
Utrikesminister Laila Freivalds
Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de kristna assyrier/syrianerna och kaldéerna erbjuds en frizon i Irak under FN:s överinseende.
Det är av stor vikt att samtliga etniska och religiösa grupper i Irak respekteras och till fullo åtnjuter skydd från våld, terrorism och förföljelse. Den svenska regeringen ser mycket allvarligt på det omfattande våldet i Irak som drabbar samtliga grupper, inklusive den kristna minoriteten. Säkerhetsläget är fortfarande allvarligt och det internationella samfundet måste ge den irakiska regeringen sitt fulla stöd i dess strävan att upprätta en fungerande rättsstat, främja stabilitet, demokrati och motverka alla former av extremism. Sverige stöder den irakiska regeringens strävan att skapa ett enhetligt och stabilt Irak där människor oavsett etnisk bakgrund eller religion känner sig delaktiga.
Det svenska utvecklingssamarbetet med Irak betonar vikten av att de mänskliga rättigheterna respekteras och att dialogen mellan olika samhällsgrupper ökar. Jag och biståndsminister Carin Jämtin träffade i december den dåvarande irakiska ministern för mänskliga rättigheter och framförde då den stora betydelse som den svenska regeringen fäster vid att ta till vara mångfalden i det irakiska samhället och att den pågående politiska processen tar hänsyn till alla irakiska folkgrupper.
Sverige agerar inom EU för att EU ska öka sitt engagemang i Irak med fokus på uppbyggnad av den irakiska rättsstaten och mänskliga rättigheter. Sverige bidrar med fem polisinstruktörer inom ramen för EU:s gemensamma rättsstatsinsats Eujust Lex som syftar till att utbilda 700 irakiska befattningshavare inom polis- och rättsstatsområdet. Ytterst måste den irakiska staten kunna vara garanten för såväl individers som gruppers fysiska säkerhet och därför stöder Sverige en fortsättning av insatsen.
FN befinner sig genom säkerhetsrådsresolution 1546 i en ny fas i sitt engagemang visavi Irak. Resolutionen lägger grunden för en central roll för FN i arbetet med att hjälpa Irak i övergången till demokrati och att skapa försoning. I november antogs säkerhetsrådsresolution 1637 efter förfrågan från den irakiske premiärministern. Resolutionen förlänger mandatet för den internationella närvaron till den 31 december 2006 och fastställer att multinationella styrkor befinner sig i Irak på den irakiska regeringens begäran. Enligt resolutionen är en av FN:s viktigaste uppgifter att främja den nationella dialogen och bistå i demokratiseringsprocessen.
Som en del av arbetet med demokratiseringsprocessen har FN bidragit till arbetet med den irakiska konstitutionen som antogs i en folkomröstning den 15 december. Den kommer att ligga till grund för ett omfattande lagstiftningsarbete som även innefattar mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter.
Jag har inte för avsikt att verka för att FN ska erbjuda enskilda grupper frizoner i Irak. Irak behöver enighet, inte splittring eller uppdelning enligt religiösa och etniska skiljelinjer. Den irakiska regeringen har ett ansvar för att tillgodose samtliga gruppers säkerhet inom landets gränser. Det internationella samfundet har ett ansvar att hjälpa den irakiska regeringen med detta. Jag kommer i olika sammanhang att verka för att det internationella samfundet hjälper den irakiska regeringen att ge trygghet och säkerhet till samtliga irakiska medborgare oavsett bakgrund.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.