Fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder
Skriftlig fråga 2005/06:1542 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-05
- Inlämnad
- 2006-05-05
- Besvarad
- 2006-05-10
- Svar anmält
- 2006-05-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:1542 av Lars-Ivar Ericson (c) till socialminister Berit Andnor (s)
Fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder
Barnombudsmannen konstaterar i en ny rapport att Sveriges kommuner är dåliga på att anordna fritidsaktiviteter för unga funktionshindrade. Bara hälften av landets kommuner har kultur- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder. De aktiviteter som finns är oftast knutna till fritidsgårdar och idrottsföreningar och i hälften av kommunerna satsas det inte för att öka verksamheten. Utbildningen av ledare för verksamheten är eftersatt och hälften av kommunerna har inte några mötesplatser där barn och ungdomar med funktionshinder kan träffa andra ungdomar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att kommunerna ska kunna förbättra fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1542 besvarad av Berit Andnor
Svar på fråga 2005/06:1542 om fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder
Socialminister Berit Andnor
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kommunerna ska kunna förbättra fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder.
Fritidsverksamhet för barn och ungdomar med funktionshinder berör många delar av kommunernas verksamhet. Funktionshindrade barn och ungdomar ska på samma sätt som andra kunna välja mellan olika aktiviteter, oavsett om det gäller kultur, idrott eller att bara träffa andra ungdomar i samma ålder. Ett av målen för den nationella handikappolitiken är att samhället ska utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. En viktig uppgift är att identifiera och undanröja hinder för delaktigheten.
Jag vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att kommunerna vid planering och utformning av sina olika verksamheter är uppmärksamma på de skilda behov och förutsättningar som finns bland barn och unga i den egna kommunen. Funktionshindrade barns rätt att i första hand få vara barn, med liknande behov och intressen som varje flicka och pojke i allmänhet har under uppväxten, bör uppmärksammas i större utsträckning än vad som för närvarande är fallet.
Fritidsverksamheter är i första hand ett ansvar för de kommunala huvudmännen. Regeringen erbjuder genom olika insatser stöd till kommunerna i syfte att utveckla olika verksamheter för barn och ungdomar, såväl med som utan funktionshinder. Jag vill här ge några exempel.
Under 2006 och 2007 genomför Ungdomsstyrelsen en omfattande satsning på förebyggande och främjande verksamheter samt drogfria mötesplatser i riskmiljöer. Satsningen uppgår till 40 miljoner kronor 2006 och 85 miljoner kronor 2007 och riktar sig till alla ungdomar i riskmiljöområden. Regeringen har vidare i 2006 års ekonomiska vårproposition föreslagit en treårig satsning för utveckling av fritidsverksamheter och mötesplatser för ungdomar. Satsningen syftar till att utveckla stimulerande verksamheter och mötesplatser som utgår från ungdomars specifika behov och uppgår till 80 miljoner kronor per år.
Inom idrottspolitiken sker sedan 2003 en särskild satsning på barn- och ungdomsidrotten kallad Handslaget. Riksidrottsförbundet disponerar medel inom satsningens ram för att stödja insatser från idrottsföreningar till speciellt prioriterade områden som exempelvis verksamhet för funktionshindrade. Dessa medel fördelas till föreningslivet utan någon koppling till hur respektive kommun arbetar med mötesplatser för funktionshindrade ungdomar.
Kommunerna har enligt socialtjänstlagen ett ansvar för att ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden bland annat för barn och ungdomar som har behov av samhällets stöd. Socialnämnden bör samverka med andra samhällsorgan och med handikapporganisationerna i kommunen som kan bidra med värdefull kunskap. Kommunerna ska också enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som ingår i lagens personkrets.
Lars-Ivar Ericson hänvisar till en ny rapport från ett gemensamt projekt mellan Barnombudsmannen och Handikappförbunden, finansierat genom Allmänna Arvsfonden. Syftet med projektet har varit att lyfta fram framgångsfaktorer och positiva exempel på inkluderande verksamheter och sprida kunskap om dessa. Projektet och rapporten är i sig en bra arbetsmetod för att öka medvetenheten och kunskapen i kommunerna.
Den nya myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ska integrera ett barnperspektiv i sitt utvärderings- och analysarbete. Detta kommer att ge oss mer kunskap om hur tillgängligheten och delaktigheten utvecklas för barn och ungdomar med funktionshinder. Handisam ska, förutom uppdraget att stödja och samordna sektorsmyndigheterna i deras arbete för att genomföra handikappolitiken, vara en viktig samarbetspartner för kommuner och landsting.
Jag anser att det är viktigt att barn och ungdomar med funktionshinder kan ta del av kommunernas fritidsutbud. Som framgår ovan görs redan i dag en rad insatser och jag kommer att följa utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.