Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

fritidspolitiker

Skriftlig fråga 2001/02:889 av Engström, Marie (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-15
Anmäld
2002-03-19
Besvarad
2002-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 mars

Fråga 2001/02:889

 av Marie Engström (v) till statsrådet Britta Lejon om fritidspolitiker

Enligt uppgift har nästan var femte fullmäktigeledamot som valdes in som ordinarie ledamot 1998 avsagt sig sina uppdrag. Bland dessa är ungdomar överrepresenterade, men även kvinnor. Bland de som finns i åldersgruppen upp till 30 år har drygt 40 % slutat.

De politiska partierna har naturligtvis ett ansvar för att skapa förutsättningar för delaktighet och möjlighet till att påverka politiken. Men de många avhoppen är oroande och pekar på hur viktigt det är att villkoren för att ha uppdrag som fritidspolitiker uppmärksammas och förbättras. Vi får inte riskera att makten i ännu högre grad förskjuts till en elit av heltidspolitiker.

Som helhet kan trenden att kvinnor och unga kommer att vara underrepresenterade i fullmäktigeförsamlingarna befästas. Det är en varningssignal som måste tas på allvar liksom att det på sikt kan undergräva demokratin.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Britta Lejon:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att förbättra förutsättningarna för fritidspolitiker?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:889 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 20 mars

Svar på fråga 2001/02:889 om fritidspolitiker

Statsrådet Britta Lejon

Marie Engström har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förbättra förutsättningarna för fritidspolitiker.

Detta är en viktig fråga för regeringen. I propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80), som överlämnades till riksdagen i januari 2002, har regeringen lämnat en rad förslag för att förbättra villkoren för de förtroendevalda. Regeringens långsiktiga målsättning är att en ökad andel av medborgarna ska inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag och att representativiteten ska förbättras.

Det är känt att en del förtroendevalda väljer att lämna sina uppdrag under en pågående, numera fyraårig, mandatperiod. För att kunna vidta åtgärder är det viktigt att titta på skälen för de förtida avhoppen. Enligt en undersökning som Kommundemokratikommittén genomförde hösten 2000 är flytt från kommunen det vanligaste skälet bland dem som hoppar av i förtid och det är särskilt vanligt bland unga förtroendevalda. Regeringen föreslår därför i demokratipropositionen att fullmäktige får besluta att en person får behålla sitt förtroendeuppdrag trots att han eller hon har flyttat från kommunen eller landstinget. En förutsättning är emellertid att flytten är temporär och att den förtroendevalde har praktiska möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Särkilt för unga personer kan det vara aktuellt att under en period exempelvis studera på annan ort för att sedan återvända till kommunen.

Ett annat vanligt skäl för förtida avhopp är förhållanden i förvärvsarbetet. Regeringen föreslår i propositionen att förtroendevalda med oregelbundna arbetstider ges rätt till ledighet. Förtroendevalda får också förbättrade ekonomiska villkor och ges rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget. Förtroendevalda som har barn med behov av tillsyn ska ha rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

Regeringen har också tagit andra initiativ för att förbättra förutsättningarna för de förtroendevalda. Under det senaste året har frågan om våld och hot mot förtroendevalda i stat, kommun och landsting givits ökad uppmärksamhet. Undersökningar som Svenska Kommunförbundet genomfört visar att mellan var femte och var sjätte politiker har övervägt att sluta sitt uppdrag på grund av våld eller hot om våld. Regeringen har tagit initiativ till ett samarbete mellan regeringen, företrädare för kommun och landsting samt vissa berörda myndigheter i syfte att vidta åtgärder som kan förbättra situationen för våra förtroendevalda när det gäller frågan om hot och våld.

För att människor ska vara intresserade av att åta sig ett förtroendeuppdrag måste det också kännas meningsfullt och ge reella möjligheter att påverka politikens utformning. Förändringarna i kommuner och landsting under 1990-talet visar dock att förtroendevalda på heltid och tjänstemännen ytterligare stärkte sitt inflytande på bekostnad av fritidspolitikernas inflytande. Regeringen ser mycket allvarligt på denna utveckling. För att vända den krävs att bl.a. attityder och förhållningssätt hos förtroendevalda på heltid och tjänstemän förändras. De måste i högre utsträckning än i dag släppa ifrån sig makt och ta på sig uppgiften att aktivt stödja fritidspolitikerna i deras arbete.

Regeringen kommer framöver att noga följa utvecklingen när det gäller de förtroendevaldas arbetsförhållanden och formerna för det politiska arbetet och särskilt situationen för i dag underrepresenterade grupper.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.