Fritidspolitiker och studerandepraktik
Skriftlig fråga 1996/97:299 av Krister Örnfjäder (s)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-02-14
- Besvarad:
- 1997-02-19
den 14 februari
Fråga 1996/97:299 av Krister Örnfjäder (s) till utbildningsministern om
fritidspolitiker och studerandepraktik
I Västervik har vi en studerande vid grundskollärarutbildning 1-7 i
Linköping. Lärarkandidaterna från Västervik har fått löfte om att göra
praktik på någon skola i sin hemort. Eleven har själv vidtagit de åtgärder
i form av kontakter med lämpliga skolor som hon behövt göra och allt var
i princip klart i god tid för cirka tre månader sedan. Då får hon besked av
studierektorn att hon inte kan få göra sin praktik i Västervik, eftersom
hon är ersättare i Barn- och utbildningsnämnden i Västerviks kommun.
Studierektorn hävdar att någon form av jäv föreligger som skäl för sitt
beslut. Eleven poängterar att hon endast är en ersättare, samt att praktik i
hemkommunen fyller ett dubbelt syfte, dels som lärarkandidat, men också
att hon som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden får möjlighet att
studera ett exempel av kommunens skolor inifrån under en längre period.
Studierektorn har meddelat att om den studerande säger upp sitt poli-
tiska uppdrag så godkänner studierektorn praktiken i Västervik.
Eleven har nu begärt att bli entledigad från sitt politiska uppdrag och
kan därmed göra sin praktik i Västervik.
Min fråga till utbildningsministern är nu följande:
Avser utbildningsministern vidta några åtgärder för att förhindra lik-
nande fall?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:299 besvarad av Utbildningsminister Carl Tham
den 19 februari
Svar på fråga 1996/97:299
Utbildningsminister Carl Tham
Krister Örnfjäder har beskrivit ett fall där en lärarkandidat har nekats
praktik vid en skola på sin hemort därför att hon är ersättare i kommu-
nens barn- och utbildningsnämnd. Krister Örnfjäder har frågat mig om
jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra liknande fall.
Låt mig först säga att jag som utbildningsminister inte kan uttala mig
om ett enskilt fall. Jag anlägger därför mer allmänt hållna synpunkter på
den frågeställning som Krister Örnfjäder har tagit upp.
Regler om jäv för förtroendemän i kommunala nämnder finns i 6 kap.
24-27 §§ kommunallagen. En förtroendevald får inte delta i eller närvara
vid handläggningen av ett ärende, om han eller hon är jävig. En jävssi-
tuation är för handen, om det finns omständigheter som är ägnade att
rubba förtroendet till den förtroendevaldes opartiskhet i ärendet. Jävsreg-
lema gäller också för anställda i kommunen i den mån de deltar i eller är
närvarande vid handläggningen av ett ärende. Från jäv bortses, när frågan
om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
Kommunallagens regler om jäv har i huvudsak samma innehåll som
11 och 12 §§ förvaltningslagen. De paragraferna tillämpas bl.a. vid för-
valtningsmyndigheters handläggning av ärenden.
På ett mer allmänt plan vill jag framhålla att det är en fördel om fri-
tidspolitikers erfarenheter av studier eller yrkesliv kan tas till vara, när de
utför sina förtroendeuppdrag. Detta sker också i stor omfattning. Det
förhållandet att en person förenar ett politiskt förtroendeuppdrag med
studier eller yrkesliv kan i normalfallet inte ge upphov till jäv. Generellt
sett kan jävsreglerna därför inte rimligen försvåra för den som bedriver
studier eller yrkesarbete att parallellt med detta fullgöra politiska förtro-
endeuppdrag.