fritidspedagoger i särskolan
Skriftlig fråga 1999/2000:562 av Ringman, Agneta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-17
- Anmäld
- 2000-02-22
- Besvarad
- 2000-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:562
av Agneta Ringman (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om fritidspedagoger i särskolanAntalet barn i särskolan ökar. Orsaken är grundskolans ändrade krav på eleverna.
Sedan kommunerna övertog ansvaret för grundsärskolan har antalet särskoleelever på vissa ställen fördubblats. Många barn med lätt utvecklingsstörning klarar i dag inte grundskolans krav på alltmer teoretiska kunskaper och självständigt arbete. I dag tar särskolan emot en större andel barn med DAMP, autism, autistiska tillstånd, koncentrationssvårigheter eller tal och språksvårigheter, förutom elever med utvecklingsstörning.
Tyvärr har jag fått signaler att personalen i särskolan i dag inte klarar denna utveckling tillfredsställande med de personalresurser man har. Man hävdar att det behövs fler fritidspedagoger i grundsärskolan.
Vilka åtgärder planerar skolministern för att möta de ökade och utvidgade kraven på särskolan?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:562 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 23 februari
Svar på fråga 1999/2000:562 om fritidspedagoger i särskolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Agneta Ringman har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att möta de ökade och utvidgade kraven på särskolan.
Jag vill först säga att många föräldrar uttrycker sig mycket positivt om särskolan och tycker att barnet får den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska utvecklas optimalt.
Det råder delade meningar om varför antalet elever i särskolan ökar. Det finns såväl argument som talar för att skolan blivit bättre på att upptäcka särskoleelever, som att grundskolan inte klarar av alla elever i behov av särskilt stöd. Jag anser att det är mycket väsentligt att analysera orsakerna till elevutvecklingen i särskolan och Skolverket har därför fått i uppdrag att genomföra en djupare analys av elevökningen.
Skolverket har också fått i uppdrag att ytterligare analysera särskolans verksamhet för att öka kunskaperna om hur skolformen svarar mot elevernas behov och förutsättningar. Jag avvaktar med stort intresse Skolverkets redovisning av de båda uppdragen.
Det är av avgörande betydelse att eleverna har personal med lämplig utbildning. Det åligger kommunen att anställa lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva.
Ett särskilt problem i särskolan är bristen på grundskollärare med specialpedagogutbildning med inriktning mot särskolan.
I Lärarutbildningskommitténs betänkande Att lära och leda @ En lärarutbildning för samverkan och utveckling lämnas förslag om grundläggande lärarutbildning som framgent borde underlätta rekrytering av lärare i särskolan. I betänkandet framhålls att särskolan har akut behov av formellt utbildade lärare och kommittén ser det därför som angeläget att verksamma lärare inom särskolan, som saknar erforderlig kompetens, ges möjlighet till kompetensutveckling inom specialpedagogik. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen har för avsikt att redovisa sina förslag i den kommande propositionen om en ny lärarutbildning.
Med hänvisning till de stora förändringarna inom skolans område är det särskilt viktigt att uppmärksamma behovet av kompetensutveckling. För att ge kommunerna bättre förutsättningar att uppfylla målen i kursplanerna och läroplanen har regeringen avsatt 500 miljoner kronor under en treårsperiod. Medlen ska bl.a. användas för att stärka kompetensutvecklingen i skolväsendet inom en rad strategiska områden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.