Fritidscheck
Skriftlig fråga 2013/14:294 av Gille, Agneta (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2014-01-13
- Besvarad
- 2014-01-15
- Svar anmält
- 2014-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 december
Fråga
2013/14:294 Fritidscheck
av Agneta Gille (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Under hösten fick vi i kulturutskottet information från ministern om att det femte jobbskatteavdraget är en stor kultursatsning. Ministern sade även att det är ett exempel på en idrottssatsning för barn och unga, eftersom föräldrarna skulle få pengar över till barnens idrottsaktiviteter. Jag är själv ideellt aktiv i Vaksala Sportklubb i Uppsala, och vi har många barn som lever med föräldrar som inte har arbete eller som är sjukskrivna. Deras föräldrar omfattas inte av ett femte jobbskatteavdrag.
Är vi på väg tillbaka till att utpeka fattiga barn i dagens samhälle? Alltför många barn har i Sveriges historia fått stå med mössan i handen och be om ursäkt för att de existerar. När nu fattigdom med ökande klyftor breder ut sig i landet igen kommer välgörenheten som ett brev på posten. Barnen är och blir tillräckligt medvetna om familjens situation ändå, utan att behöva utsättas för det offentligt.
Med förslaget om fritidscheck känns det som om vi nu backar tillbaka 50–60 år. Det är en klassisk välgörenhetstanke, gåvor till de fattiga barnen i vårt land. Det kommer knappast som någon överraskning att det blir allt fler fattiga familjer i landet nu när många människor har utförsäkrats och många fler i dag får gå till det sociala för att få försörjningsstöd. En arbetslöshet på över 8 procent gör skaran som behöver försörjningshjälp än större.
Min fråga till kulturministern:
Anser ministern att en fritidscheck som riktat stöd till behövande är rätt väg att gå, och varför är detta att föredra framför att göra det generella välfärdssystemet starkare?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:294 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2013/14:294 Fritidscheck
Statsrådet Maria Larsson
Agneta Gille har frågat kultur- och idrottsministern om ministern anser att en fritidscheck som riktat stöd till behövande är rätt väg att gå och varför det är att föredra framför att göra det generella välfärdssystemet starkare.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Vi vet att familjer med knappa ekonomiska resurser har svårare att ha råd att betala för sina barns fritidsaktiviteter än andra familjer. Att få delta i fritidsaktiviteter anser jag vara en god skyddsfaktor mot utanförskap, det är utvecklande och ger en känsla av delaktighet. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2014 aviserat att vi vill införa en ersättning för kostnader för fritidsaktiviteter för barn i hushåll med försörjningsstöd. Kostnader för detta har avsatts i budgeten.
Inom Socialdepartementet har det tagits fram ett förslag till en sådan ersättning, en s k fritidspeng. Förslaget innebär att hushåll med barn som går i årskurs 4 till 9 som haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden ska ha rätt till en ersättning på högst 3000 kronor för kostnader för deltagande i regelbundna och ledarledda fritidsaktiviteter. Barnen får därmed möjlighet att utöva och utveckla sina intressen tillsammans med andra barn och vuxna.
Agneta Gille menar att det är fel väg att gå och att det vore bättre att göra det generella välfärdssystemet starkare. Jag håller inte med Agneta Gille utan menar att förslaget inte står i motsättning till satsningar på den generella välfärden. Tvärtom är fritidspengen ett välkommet komplement till barn som redan lever i familjer med försörjningsstöd och till de generella åtgärder som regeringen vidtagit för att förbättra barns levnadsvillkor.
Regeringen har exempelvis höjt barndelen i bostadsbidraget under 2012 och 2014 med sammanlagt högst 975 kronor per månad för en tvåbarnsfamilj. Den 1 januari 2013 höjdes grundnivån i föräldraförsäkringen från 180 till 225 kronor per dag. En reform av betydelse för unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.
Höjda nivåer i det generella välfärdssystemet leder dock inte alltid till höjd levnadsstandard för de barn som lever i familjer som är beroende försörjningsstöd. Försörjningsstöd är det yttersta skyddsnätet i välfärdssystemet och när bidrag höjs minskas försörjningsstödet i motsvarande mån. Riksnormen i försörjningsstödet höjdes emellertid för barn 2012 vilket innebar en höjd levnadsstandard för barnfamiljer med ekonomiskt bistånd.
Utgångspunkten för förslaget till fritidspeng är att barn i familjer med försörjningsstöd ska kunna delta i gemensamma aktiviteter med andra barn utanför skoltid och utanför det egna hemmet. Jag menar därför att det är viktigt att fritidspengen utformas som en kostnadsersättning och att inte som en generell inkomstförstärkning. Jag ser därför fram emot att under våren presentera ett förslag till riksdagen på hur en sådan fritidspeng ska utformas
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.