fristående skolor
Skriftlig fråga 1999/2000:579 av Arvidsson, Eva (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-18
- Anmäld
- 2000-02-22
- Besvarad
- 2000-02-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:579
av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om fristående skolorMånga kommuner har i dag svårt att få resurserna att räcka till trots extra statliga pengar till skolan, de s.k. "Perssonpengarna". Många barn får inte den hjälp de behöver. Det gör att ekonomin är ett tungt vägande skäl att avslå ansökningar om bidrag till olika fristående skolor.
Skolverket kan trots kommunens avslag, med hänvisning till ekonomin, godkänna ansökan om bidrag. I Nynäshamn, min egen hemkommun, har barn- och utbildningsnämnden efter avslag överklagat Skolverkets beslut om att tilldela skolan kommunala bidrag enligt 9 kap. 6 § skollagen. Länsrätten har nu beslutat att avslå överklagandet.
Både Skolverket och länsrätten bortser i sina yttranden från vad den politiska ledningen i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen har anfört i ärendet och hänvisar till tjänstemannayttranden.
Den svenska skolan är en sammanhållen skola som ska ge likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Ska den kommunala skolan klara sitt uppdrag och kunna utvecklas krävs mer och inte mindre resurser.
Kommunens planering och strategi inför framtiden omöjliggörs om Skolverket bortser från politiska beslut. Min fråga är:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att stärka kommunernas roll att själva fatta beslut om godkännande av bidrag till fristående skolor?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:579 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:579 om fristående skolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Eva Arvidsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka kommunernas roll att själva fatta beslut om bidrag till fristående skolor.
Staten har det nationella ansvaret för skolpolitiken och kommunerna har det lokala ansvaret. Givetvis måste mångfalden inom skolans område utformas så att den är förenlig med ett kommunalt ansvar för en likvärdig skola. Det är därför den nuvarande lagregleringen av villkoren för Skolverkets beslut om rätt till bidrag för fristående skolor innebär att hänsyn ska tas till om etableringen av en ny skola innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Det är också skälet till att Statens skolverk ska bereda kommunen tillfälle att yttra sig i ärendet. Rättssäkerheten garanteras genom möjligheten att överklaga Skolverkets beslut.
Inom Utbildningsdepartementet bereds nu Fristkommitténs förslag till justeringar (SOU 1999:98) av bidragssystemet för fristående grundskolor. Förslagen gällde bl.a. redovisningen av momsbidraget, översyn av lokalkostnadsbidrag och skolpliktskostnader samt den kommunala uppföljningen och utvärderingen av fristående grundskolor. Min avsikt är att regeringen så snart som möjligt ska fatta beslut med anledning av kommitténs förslag.
Det pågår även ett beredningsarbete inom departementet som syftar till att Skolverket mer aktivt ska informera kommunerna om möjligheten att anföra synpunkter på de följder etableringen av en ny skola kan medföra.
Genom tilläggsdirektiv (dir. 1999:76) har Fristkommittén bl.a. fått i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna och för de fristående gymnasieskolorna av de nuvarande reglerna för bidragsgivning samt att utreda förutsättningarna för konkurrens på lika villkor mellan offentliga och fristående gymnasieskolor.
Mot bakgrund av nu pågående beredningsarbete vill jag i dag inte ta ställning till ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.