Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

frisläppande efter begångna brott

Skriftlig fråga 2003/04:621 av Fagerström, Ann-Marie (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-23
Anmäld
2004-01-27
Besvarad
2004-01-28
Svar anmält
2004-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2003/04:621

 av Ann-Marie Fagerström (s) till justitieminister Thomas Bodström om frisläppande efter begångna brott

Människor känner berättigad oro över brottsligheten. Alltför många drabbas av stölder och inbrott. Förutom förlusten av värdefulla och personliga saker blir följden i många fall psykiska besvär och att rädslan sprider sig i samhället. Jag är väl medveten om att regeringen gör kraftfulla insatser för att öka tryggheten. Denna angelägna fråga betonades också starkt av statsminister Göran Persson i riksdagens partiledardebatt. Men jag vill här peka på ett speciellt problem som enligt min uppfattning måste uppmärksammas mera. I de fall där gärningsmännen grips i samband med en stöld eller ett inbrott släpps de i allmänhet i avvaktan på rättegång. Under tiden kan de begå nya brott. Jag har flera exempel från min egen hemkommun Emmaboda där gärningsmannen till och med har somnat med stöldgodset i bilen. Det är självklart att både polis och allmänhet känner maktlöshet och frustration när något sådant kan inträffa. Ett sätt att få en ändring till stånd kan kanske vara att i ökad grad använda möjligheten till häktning.

Jag vill fråga justitieministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att ändra de regler för frisläppande efter begångna brott som tillämpas i dag.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:621 besvarad av Thomas Bodström

den 28 januari

Svar på fråga 2003/04:621 om frisläppande efter begångna brott

Justitieminister Thomas Bodström

Ann-Marie Fagerström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att ändra de regler för frisläppande efter begångna brott som tillämpas i dag. Frågan är ställd mot bakgrund av att Ann-Marie Fagerström är av den uppfattningen att gärningsmän som grips i samband med till exempel en stöld i allmänhet släpps i avvaktan på rättegång.

Varje medborgare är enligt vår regeringsform skyddad mot frihetsberövande. En begränsning av denna rättighet får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. En grundläggande princip inom brottmålsprocessen är att den misstänkte ska behandlas som oskyldig till dess en lagakraftvunnen dom finns. Mot denna bakgrund måste det således finnas starka skäl för att kunna beröva en person friheten under processen.

Den situation som Ann-Marie Fagerström beskriver rör återfall i brott. Just återfallsrisken är en omständighet som får ligga till grund för häktning. Enligt gällande rätt får nämligen bland annat den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket är föreskrivet minst ett års fängelse häktas, om det finns risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. Redan i dag häktas alltså återfallsförbrytare i väntan på rättegång.

Vidare ska en person alltid häktas, om denne är misstänkt för att ha begått ett allvarligare brott med ett straffminimum om minst 2 år och det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas, så kallad obligatorisk häktning.

Ett annat effektivt sätt att minska risken för att misstänkta ska begå nya brott i väntan på rättegång är att minska tiden från brottsanmälan till dom. Sedan flera år pågår ett omfattande reformarbete för att uppnå detta. Inom Justitiedepartementet bereds nu ett förslag till ett särskilt snabbförfarande för brottmål. Jag hoppas att regeringen inom kort ska kunna besluta om en lagrådsremiss med förslag till ett sådant förfarande.

Rättegångsbalkens bestämmelser om anhållande och häktning representerar enligt min mening en lämplig avvägning mellan rättssäkerhetsintressen samt intresset av en effektiv brottsutredning och lagföring. Mot bakgrund av detta och det utvecklingsarbete som pågår för att effektivisera och snabba upp brottmålsförfarandet ser jag inte några skäl för att nu vidta åtgärder för att ändra bestämmelserna om anhållande och häktning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.