friskolor
Skriftlig fråga 2001/02:173 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-07
- Anmäld
- 2001-11-13
- Besvarad
- 2001-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:173
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om friskolor"Det är klart att man inte kan förbjuda vinst. Vi kan ju inte säga att bara förlustbringande företag får driva skolor." Wanja Lundby Wedin, ordförande för LO i entreprenör.se, återgivet i DN den 6 november 2001.
Skolministern tror att världen blir bättre av att skolor går med förlust. I alla fall får man det intrycket av en minister som med alla medel bekämpar skolor som går med vinst, men inte alls lägger samma kraft på skolor som går med förlust. Många ser igenom den ohållbara logiken, och som citatet ovan visar även viktiga delar av socialdemokratin.
Förslaget om att förbjuda skolor från att göra vinst kommer inte från de som arbetar i skolan, de som driver friskolor, eller ens allmänheten. Det stammar från regeringens behov att styra bort debatten om skolans brister och i stället fokusera diskussionen på skolans huvudmän och organisation.
Inte ett enda barn kommer gå ur skolan med bättre kunskaper på grund av regeringens stora utbildningspolitiska utspel, nämligen att förbjuda vinst i friskolor.
Vad avser skolministern göra för att förbättra skolans kunskapsresultat?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:173 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 14 november
Svar på frågorna 2001/02:172 om skolans problem och 173 om friskolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig följande:
1. När avser jag att börja agera för att öka andelen elever med fullständiga grundkunskaper i den svenska skolan?
2. Vad avser jag att göra för att förbättra skolans kunskapsresultat?
Utbildning och inlärning är en långsiktig process. De elever som nu lämnat grundskolan började sin skolgång läsåret 1992/93 och de som nu lämnat gymnasieskolan började 1989/90. De kunskapsresultat vi nu ser har således vuxit fram under lång tid.
Genom decentraliseringen av ansvaret för skolan har kommunerna sedan den 1 juli 1991 det fulla verksamhetsansvaret för skolan. Kommunerna har därigenom fått ett ökat ansvar för att eleverna når uppställda mål. Regeringen har tagit och fortsätter att ta många initiativ för att stödja kommunerna. Jag vill här bara nämna några exempel.
Förskolan är basen för samhällets insatser för att främja det livslånga lärandet. Ingen får utestängas från den tidiga starten i lärande och utveckling. Därför genomförs en omfattande reform med maxtaxa, kvalitetssäkring och allmän förskola.
Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärande miljö. Med denna utgångspunkt har regeringen nyligen överlämnat propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) till riksdagen.
Regeringen har infört ett särskilt statsbidrag riktat till skolsektorn, som ska öka personaltätheten i förskoleklassen, grundskolan, särskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan. Kommunerna kommer successivt, fr.o.m höstterminen 2001, att tillföras utökade resurser under en femårsperiod. Totalt innebär satsningen att ca 17 miljarder kronor tillförs skolan under de fem åren. Förstärkningen kommer att ha stor betydelse för de elever som behöver stöd för att nå målen för utbildningen. Regeringen ser bidraget som en kraftsamling för att förbättra resultaten i skolan, men också för att förbättra arbetsmiljön för såväl elever som personal.
I syfte att förbättra arbetsmiljön för elever och lärare och främja lärandet i skolan genom att bl.a. motverka mobbning och kränkande behandling har jag initierat ett omfattande arbete kring skolans värdegrund. Detta arbete fortsätter genom antimobbningsprojektet Tillsammans, som avslutas våren 2002.
Statens skolverk har på regeringens uppdrag presenterat ett omfattande program för kompetensutveckling av lärare. Det omfattar bl.a. specialpedagogisk utbildning, läroplanernas övergripande mål, samverkan mellan förskola, skola och fritidshem, förbättring av skolans läs- och skrivmiljöer, undervisning av barn och ungdomar med utländsk bakgrund och att förstärka elevernas basfärdigheter.
Fr.o.m. hösten 2001 har den garanterade undervisningstiden utökats för elever som påbörjar utbildning i gymnasieskolan. Rätten till stödundervisning har förstärkts för elever som har behov av särskilt stöd.
Regeringen har i oktober 2000 gett Skolverket i uppdrag att utveckla formerna för att genom riktade insatser aktivt verka för att kommuner och verksamheter, där målen inte nås, ges stöd för att utvecklas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.