Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

friskintyg vid nyanställning

Skriftlig fråga 2002/03:884 av U Granberg, Lars (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-07
Inlämnad
2003-05-07
Besvarad
2003-05-14
Svar anmält
2003-05-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 maj

Fråga 2002/03:884

 av Lars U Granberg (s) till statsrådet Hans Karlsson om friskintyg vid nyanställning

Drygt 700 personer i Norrbotten, som sökte nytt jobb under förra året, måste skaffa ett intyg från försäkringskassan med uppgifter om deras sjukskrivningar under den senaste tiden. Vissa företagare säger att de måste ta eventuell sjukfrånvaro med i beräkningen, när man nyanställer folk.

Denna utveckling, som knappast är unik för Norrbotten, slår hårt mot framför allt personer med olika handikapp. Funktionshindrade får på detta sätt ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden, vilket motverkar deras möjligheter till egen försörjning och ett fullvärdigt liv. Detta strider också mot uttalade handikapp- och arbetsmarknadspolitiska intentioner från riksdag och regering.

Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att sätta stopp för kravet på friskintyg vid nyanställningar.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:884 besvarad av Hans Karlsson

den 14 maj

Svar på fråga 2002/03:884 om friskintyg vid nyanställning

Statsrådet Hans Karlsson

Lars U Granberg har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att sätta stopp för kravet på friskintyg vid nyanställningar.

Lars U Granbergs fråga föranleds av att vissa arbetsgivare kräver att personer som söker arbete måste visa upp ett intyg från försäkringskassan med uppgifter om sjukskrivningsperioder.

Sekretess gäller hos försäkringskassan för uppgifter i bland annat sjukförsäkringsärenden. Sekretessen innebär att uppgifter och handlingar under vissa förhållanden inte får lämnas ut eller röjas på annat sätt. Uppgifter om enskildas personliga förhållanden och hälsotillstånd ska skyddas om det kan antas att den som uppgiften gäller eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften lämnas ut.

Den försäkrade själv har som regel alltid rätt att få ta del av uppgifter om sig själv, utom i vissa fall. Dessa fall avser uppgifter om diagnos eller andra uppgifter om hälsotillstånd som bedöms allvarligt försvåra den enskildes vård eller behandling.

Vad som nu sagts innebär att sammanställningar av sjukperioder till en arbetsgivare som överväger att anställa en person i regel inte får lämnas ut. Kassan får lämna uppgifter, för en angiven tidsperiod, om utgiven ersättning, belopp och tid till en arbetsgivare som behöver uppgiften för att kunna reglera arbetstagarens lön eller semester.

Jag förstår oron över att funktionshindrade kan komma att få ökade svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, vilket motverkar deras möjlighet till egen försörjning.

I princip är anställningsrätten fri, det vill säga arbetsgivaren kan fritt välja vem som ska anställas och ställa upp de villkor för anställningen som anses behövliga. Det finns dock vissa lagregler till skydd för arbetssökande, bland annat i jämställdhetslagen och lagstiftningen mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning.

Den fria anställningsrätten bör dessutom på ett förnuftigt sätt balanseras bland annat mot skyddet för de arbetssökandes personliga integritet. Det stämmer knappast överens med god sed på arbetsmarknaden att använda kontroll- och urvalsmetoder som innebär en otillbörlig kränkning av de arbetssökandes personliga integritet.

Utredningen om den personliga integriteten i arbetslivet har sett över behovet av skydd bland annat för arbetssökande. Utredningen har lämnat betänkandet Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18). Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringens strategi för hälsa i arbetslivet är inriktad på såväl förebyggande åtgärder som åtgärder för att få människor tillbaka till arbetet efter sjukskrivning.

I 2003 års ekonomiska vårproposition lämnas mot den bakgrunden förslag om förlängd sjuklöneperiod. Vidare aviseras att det i samband med budgetpropositionen för 2004 ska läggas förslag om den närmare utformningen av ett system med ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare.

Jag är medveten om att ett ökat ekonomiskt ansvar för arbetsgivarna kan öka intresset av att inhämta hälsouppgifter vid anställning av personal. Risken för selektering och utestängning av utsatta grupper kan därmed öka.

Det är mycket angeläget att åtgärder vidtas för att motverka en sådan utveckling. Av den anledningen har regeringen i vårpropositionen, i samband med att det fortsatta arbetet med ekonomiska drivkrafter aviseras, angivit att särskild uppmärksamhet måste riktas mot de grupper som redan i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden så att en ökad selektion på arbetsmarknaden inte uppstår.

Det finns i dag särskilda regler om ett så kallat högriskskydd inom sjukförsäkrings- och sjuklönesystemet i syfte att skydda personer som har en sjukdom eller ett funktionshinder eftersom situationen på arbetsmarknaden kan vara särskilt besvärlig för dessa personer. Detta högriskskydd omfattar bland annat personer som har en sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder.

Åtgärder som minskar risktagandet för småföretagen kan också ha betydelse för intresset att begära intyg från försäkringskassan. Regeringen föreslår i vårpropositionen att ett småföretagarskydd införs med anledning av att sjuklöneperioden föreslås förlängas till 21 dagar. Småföretag ska genom detta skydd inte drabbas av för höga kostnader vid långa sjukskrivningar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.