Frihetsberövande av personer med små barn
Skriftlig fråga 2015/16:421 av Marta Obminska (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-03
- Överlämnad
- 2015-12-04
- Anmäld
- 2015-12-07
- Svarsdatum
- 2015-12-16
- Sista svarsdatum
- 2015-12-16
- Besvarad
- 2015-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Justitieombudsmännens (JO) ämbetsberättelse som är avgiven vid riksmötet 2015/16 lyfter chefs-JO Elisabet Fura särskilt fram Kriminalvårdens agerande i samband med att en ung kvinna som var häktad skilts från sin sex veckor gamle son som hon ammade (dnr 1697-2014). Kvinnan ansökte om permission. Inför häktets prövning av ansökan hade såväl sjukvården som socialtjänsten understrukit vikten av att kvinnan tilläts vistas tillsammans med sonen. Som skäl för detta angavs behovet av anknytning mellan barnet och mamman. Häktet avslog trots denna permissionsansökan.
I sitt beslut gjorde häktet bland annat bedömningen att eftersom permission enligt häkteslagen bara kan beviljas en viss kortare tid så kunde syftet med anknytningsteorin inte uppnås. I beslutet pekade JO på det olämpliga i att ett häkte gör den typen av bedömningar, eftersom det inte ingår i Kriminalvårdens uppdrag.
Enligt JO:s mening borde häktets bedömning i stället ha begränsats till frågan om det fanns särskilt ömmande skäl att bifalla ansökan och om det fanns säkerhetsskäl som hindrade en permission. Då permissionsansökan avsåg en mammas kontakt med ett spädbarn som fortfarande ammades framstod det som uppenbart att kravet på särskilt ömmande skäl var uppfyllt.
Fallet visar på den särskilda problematik som uppstår när det blir aktuellt med frihetsberövande av personer som har små barn.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka överväganden eller åtgärder anser justitie- och migrationsministern att den aktuella problematiken föranleder?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:421 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2015/09493/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:421 av Marta Obminska (M) Frihetsberövande av personer med små barn
Marta Obminska har frågat mig vilka överväganden eller åtgärder jag anser att den särskilda problematik föranleder som uppstår när det blir aktuellt med frihetsberövande av personer som har små barn.
En central målsättning med regeringens politik för barn och unga är att ett barnperspektiv ska genomsyra alla åtgärder som rör barn. Enligt barnkonventionens artikel 9 ska konventionsstaterna respektera rätten för det barn som är skilt från den ena eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då det strider mot barnets bästa. Det innebär bl.a. att Kriminalvården särskilt ska uppmärksamma ett barns behov och rättigheter om en nära anhörig blir frihetsberövad. Det kan avse såväl behovet hos ett barn att upprätthålla kontakt med en förälder som är frihetsberövad som behovet att ingripa till skydd för ett barn. Kriminalvården arbetar därför aktivt med såväl ett barnperspektiv inom sin verksamhet som med föräldrastöd. I Kriminalvårdens grundutbildning får all personal utbildning i att ha ett barnperspektiv och myndigheten har också särskilt utbildade barnombud som ska ge barn, föräldrar och personal stöd i barnfrågor. För Kriminalvården gäller dock att ett barns kontakt med en frihetsberövad förälder alltid måste balanseras mot kraven på säkerhet.
Det är kommunernas socialtjänster som har det främsta ansvaret för att skydda och stödja barn som far illa. Socialtjänsten har även särskild sakkunskap när det gäller att göra individuella bedömningar av vad som är till ett barns bästa. För att möta ett barns behov av att upprätthålla kontakten med en frihetsberövad förälder är det därför av avgörande betydelse att Kriminalvården på ett bra sätt samarbetar med socialtjänsten, övriga inblandade myndigheter och andra aktörer.
För att säkerställa barnkonventionens genomslag i Sverige har Barnrättighetsutredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att lämna förslag till lag om en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt. Barnrättighetsutredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2016.
Det JO-beslut som frågan hänför sig till pekar på vikten av ett korrekt förhållningssätt i alla frågor som rör barns rättigheter. Jag kan konstatera att Kriminalvården bedriver ett aktivt arbete med att utveckla sin verksamhet när det gäller barnrättsperspektivet och att Barnrättighetsutredningen snart ska redovisa sitt uppdrag. Att barnrättighetsperspektivet kan få genomslag i myndigheternas verksamheter är alltid en angelägen fråga för mig och regeringen och vi följer utvecklingen noga.
Stockholm den 16 december 2015.
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.