Fredat fribelopp för personer med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2021/22:1083 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-14
- Överlämnad
- 2022-02-15
- Anmäld
- 2022-02-16
- Svarsdatum
- 2022-02-23
- Sista svarsdatum
- 2022-02-23
- Besvarad
- 2022-02-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
För en person med funktionsvariation kan en daglig sysselsättning tillföra oerhörd stimulans och bidra till den personliga utvecklingen. Det är också en vinn-vinnsituation eftersom det blir ett tillskott på arbetsmarknaden med personer som vill bidra på olika sätt. Alla kanske inte vill ha sysselsättning i en traditionell daglig verksamhet utan utgå från en annan modell där man ändå har möjlighet att vara en del av en arbetsplats med hjälp av personlig assistent. Här sker det dock en viss typ av diskriminering eftersom om man har daglig verksamhet enligt LSS har man även möjlighet till HAB-ersättning. Detta är en betydelsefull inkomst för en person som lever på mycket små medel. Om man skulle välja en annan sysselsättningsmodell som är inriktad för personer med de mest omfattande funktionsvariationerna men som inte är en traditionell LSS-verksamhet, utgår inte en ekonomisk ersättning.
Det är också så att tryggheten ligger i att ha bidrag för bostad och sjukersättning. Därför tackar man nej till ekonomisk kompensation om man skulle bli erbjuden det, eftersom bidraget minskar med samma volym. Förtydligande: de enstaka tillfällen som personer med funktionsvariation kan få ekonomisk uppskattning för insatser är alltså genom extrajobb i form av pappersarbete eller dylikt. Med dagens system blir de helt enkelt fast i en negativ spiral med minsta möjliga ersättning.
I grund och botten kommer aldrig personer med omfattande funktionsvariationer att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande med dagens strukturer, inte ens genom daglig verksamhet. Trots att de har så mycket att ge med fantastiska egenskaper och kunskaper som skulle vara till gagn för alla i vårt samhälle. Det förebygger fördomar och bidrar till ett mer jämlikt samhälle. Framför allt ger det ett mervärde för personen i fråga att bli inkluderad i samhället på ett sätt som alla andra blir.
För att utveckla valfriheten och utbudet av sysselsättning för personer med funktionsvariation borde det öppnas upp för ett fribelopp i inkomst som inte ska påverka bidrag från Försäkringskassan, förslagsvis med ett maxtak som kommunen då kan betala ut oavsett vilken verksamhet man väljer att delta i som sysselsättning.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta så att fribelopp i inkomst inte påverkar bidrag för personer med funktionsnedsättning?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1083 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2021/22:1082 Sysselsättningsmodeller för personer med funktionsnedsättning samt 2021/22:1083 Fredat fribelopp för personer med funktionsnedsättning av Marléne Lund Kopparklint (M)
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta så att fler sysselsättningsmodeller omfattas av ersättningsmodellen från Försäkringskassan och för att fribelopp i inkomst inte påverkar bidrag för personer med funktionsnedsättning.
Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet. Likaså ska sjukförsäkringen ge trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Personer med sjukdom eller funktionsnedsättning är en utsatt grupp med behov av samhällets stöd. Regeringen arbetar intensivt för att säkerställa detta.
Grundläggande för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning är att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. För att beviljas sjukersättning krävs att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, och för att beviljas aktivitetsersättning krävs att arbetsförmågan är nedsatt under minst ett år. Habiliteringsersättningen, som den som deltar i daglig verksamhet kan få, påverkar inte någon av Försäkringskassans ersättningar.
Regeringen har bland annat låtit utreda sjukersättningen och aktivitets-ersättningens regelverk med syftet att förmånerna ska ge hög trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga, god förutsebarhet för den enskilde och stabilitet i tillämpningen över tid. Regelverkets krav för att en försäkrad ska beviljas förmånerna ska bli mer ändamålsenliga och i möjligaste mån ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga.
Utredningen överlämnade i augusti 2021 betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Betänkandet innehåller flertalet förslag i syfte att underlätta och skapa flexiblare möjligheter till arbete, studier och uppdrag för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Med förslagen skulle fler kunna få förbättrade möjligheter till att delta i såväl arbetslivet som samhällslivet. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Stockholm den 23 februari 2022
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.