från deltid till heltid
Skriftlig fråga 1999/2000:832 av Bäck, Laila (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-04-13
- Anmäld
- 2000-04-25
- Besvarad
- 2000-04-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:832
av Laila Bäck (s) till näringsminister Björn Rosengren om från deltid till heltidSverige kommer av allt att döma att gå från arbetslöshet till arbetskraftsbrist. Redan i dag kan vi se att det är svårt att rekrytera personal inom vissa branscher.
Enligt en nyligen upprättad promemoria från Arbetsmarknadsstyrelsen visar SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) att ca 900 000 personer arbetade deltid, dvs. mindre än 35 timmar i veckan, under förra året. Ungefär 280 000 av dessa vill öka sin arbetstid om tillfälle ges.
En stor majoritet av de undersysselsatta är kvinnor och verksamma inom vård och omsorg samt annan serviceverksamhet. Varannan är under 35 år. Deltidsarbetslösheten är högre i skogslänen än i storstadslänen.
Enligt promemorian motsvarar undersysselsättningen, såsom den redovisas i AKU, nästan 90 000 heltidsanställda.
De deltidsarbetslösa kan utgöra en potentiell arbetskraft särskilt inom de områden där det råder brist eller väntas uppstå en bristsituation. Däremot är det inte säkert att de som är deltidsarbetslösa får eller har möjlighet att öka sin sysselsättning.
Jag vill med hänvisning till ovanstående fråga statsrådet vilka åtgärder statsrådet avser vidta i syfte att möjliggöra för de som är ofrivilligt arbetslösa att öka sin arbetstid.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:832 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 1999/2000:832 om från deltid till heltid
Näringsminister Björn Rosengren
Laila Bäck har frågat vilka åtgärder regeringen avser vidta i syfte att möjliggöra för de som är ofrivilligt arbetslösa att öka sin arbetstid.
Jag delar Laila Bäcks uppfattning att det är ett stort problem om människor på grund av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än vad de önskar. Dessa personer är en outnyttjad resurs i ett läge där vi ser tecken på arbetskraftsbrist inom flera områden.
Samtidigt har sysselsättningsgraden för deltidsarbetslösa ökat trendmässigt under 90-talet om än inte i samma takt som nedgången av arbetslösheten. Statistik från AMS för mars månad visar också att deltidsarbetslösheten minskat från föregående år.
Det finns ingen annan sektor på arbetsmarknaden där så många arbetar deltid, och består av en stor kvinnlig dominans, som inom vård- och omsorgssektorn.
Insikten om bl.a. detta problem föranledde regeringen att 1998 ta initiativ till en arbetsgrupp som fick till uppgift att analysera och lämna förslag på hur man kan minska antalet deltidsarbetande och locka fler att söka arbete inom vården (Rapport från Kommissionen för rekrytering till vård och omsorg Ds 1999:44).
Kommissionens förslag utmynnade i ett åtagande från Kommun- och Landstingsförbunden och staten att verka för att landstingen och kommunerna i samarbete med länsarbetsnämnderna skulle erbjuda deltidsarbetslösa i vårdsektorn heltidstjänster.
Målet är att deltidsarbetslösheten ska minska med 50 % från november 1999 till november 2000. I december 2000 kommer regeringen att kalla förbunden och de fackliga organisationerna till ett möte i syfte att låta göra en gemensam analys av huruvida målet har uppnåtts.
Laila Bäck pekar också på att deltidsarbetslösheten är högre i skogslänen än i storstadslänen.
I den nyligen lämnade propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (proposition 1999/2000:98) till riksdagen beskrivs bl.a. detta förhållande med glesbygdens strukturproblem som innebär att förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning ser olika ut i olika delar av landet. En viktig utgångspunkt för att kunna ta till vara dessa skillnader är att arbetsmarknadspolitiken anpassas till lokala och regionala förhållanden i skogslänen såväl som i vissa delar av storstadslänen där sysselsättningsnivån är låg.
Arbetsmarknadspolitikens uppgifter för att bryta undersysselsättning och permanent utslagning är att förmedla arbete till arbetslösa och arbetskraft till företag, öka de arbetslösas kompetens och intensifiera insatser för dem som har det svårt att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Ett av förslagen i propositionen är aktivitetsgarantin som med all säkerhet kommer att gynna bl.a. de som under lång tid haft deltid men som vill arbeta mer. Aktivitetsgarantin innebär en särskilt aktiv arbetsmarknadspolitik som utgår från individens förutsättningar och som ger den arbetssökande en stabil och uthållig aktivitet fram till en anställning.
Dessutom har regeringen i finansplanen i 2000 års ekonomiska vårproposition aviserat att förslag kommer att läggas under 2000, bl.a. avseende hur arbetsgivare i ökad grad ska fås att medverka till att deltidsarbetslösa erbjuds önskad arbetstid.
Jag avser att noga följa utvecklingen i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.