framtidens energiförsörjning
Skriftlig fråga 1997/98:421 av Lindholm, Jan (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-09
- Anmäld
- 1998-02-16
- Besvarad
- 1998-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Inom ramen för SAME-projektet har det tagits fram en rapport med rubriken Miljömål för ett uthålligt energisystem. I den rapporten redovisas preliminära förslag till miljömål för det svenska energisystemet år 2050.
Med en horisont på 50 år är såväl kärnkraften som oljan diskvalificerade eftersom dessa energiformer med stor sannolikhet inte existerar på marknaden vid den tidpunkten. Trots detta faktum saknar rapporten något egentligt nytänkande. Solen som enligt sakkunniga är den enda energikälla vi långsiktigt kan räkna med finns över huvud taget inte omnämnd i rapporten.
I regeringsförklaringen från den 16 september 1997 fullföljer statsministern den serie deklarationer som bekräftar att arbetet på att ställa om Sverige till en ekologiskt hållbar framtid fortskrider. I den ovan nämnda rapporten medverkar två statliga verk varför man kan dra slutsatsen att regeringen ännu inte lyckats förankra sitt mål om hållbar framtid hos dessa verk.
Mot denna bakgrund frågar jag:
Avser näringsministern vidta någon åtgärd för att SAME-projektets teknikfientliga syn på framtidens energiförsörjning inte skall tillåtas desavouera den inriktning regeringen lagt fast vad gäller hållbar framtid och energi?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:421 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
Jan Lindholm har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd för att SAME-projektets teknikfientliga syn på framtidens energiförsörjning inte skall tillåtas desavoera den inriktning regeringen lagt fast vad gäller hållbar framtid och energi.
SAME-projektet - Samarbete för ett uthålligt energisystem - genomförs i samarbete mellan Naturvårdsverket, NUTEK, Kraftverksföreningen och Fjärrvärmeföreningen. Projektet, som initierats av Naturvårdsverket, syftar till att skapa en samsyn kring och formulera långsiktiga miljömål för ett uthålligt energisystem, utreda vilka åtgärder och styrmedel som kan medverka till att miljömålen uppnås samt ta fram en målbild som kan tjäna som planeringsunderlag för energisektorns miljöarbete.
Den rapport som Jan Lindholm hänvisar till är en remissutgåva avseende en delstudie i projektet. Delstudien behandlar de långsiktiga miljömålen för de svenska energisystemet. Målbilden avser år 2050 och baseras på de förslag till nationella miljömål som Naturvårdsverket redovisade till regeringen hösten 1997. Teknikfrågor behandlas inte i denna delstudie.
Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen till nationella miljömål. Jag kan dock konstatera att det kommer att krävas en genomgripande teknikutveckling för att klara omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Betydelsen av teknisk utveckling är en av utgångspunkterna i riksdagens energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) om riktlinjer för energipolitiken och ett flerårigt program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. Omställningen av energisystemet är ett led i Sveriges strävan att vara ett föregångsland när det gäller att skapa en ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. En ökad användning av förnybara energikällor är en hörnsten i svensk energipolitik. Ett av de viktigaste hindren är de förnybara energikällornas och ny miljöanpassad energitekniks i många fall svaga ekonomiska konkurrenskraft gentemot de fossila bränslena.
De energipolitiska riktlinjerna innebär att energiforskningen ges kraftigt ökade resurser och får en delvis ny inriktning där forskning om energisystemet och det internationella samarbetet med särskilt länderna i Östersjöregionen betonas. Stödet till branschgemensam forskning och utvecklingen av ny energiteknik i företag och branscher förstärks genom att Energiteknikfonden tillförs ytterligare medel. Ett energiteknikbidrag införs för att stödja energiteknik som behöver utvecklas genom att provas i full skala och demonstreras med reducerad risk för företagen. Insatserna för utveckling av etanolproduktion baserad på skogsråvara förstärks. De statliga insatserna för utveckling av teknik för framtidens energisystem har således förstärkts och koncentreras.
Viktiga forskings- och utvecklingsområden som har pekats ut i propositionen är utveckling av de vetenskapliga grunderna för tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi med samtidig omsorg om miljön, biobränslebaserad kraftproduktion med högre elutbyte och lägre produktionskostnader än vad dagens teknik medger, biobränsleförsörjning inklusive hantering och nyttiggörande av askor, en ny process för etanolproduktion baserad på cellulosahaltiga råvaror för att sänka produktionskostnaden och därigenom möjliggöra en snabb introduktion av etanol i transportsektorn, ny teknik för storskaligt utnyttjande av vindkraft och havsbaserad vindkraft, solceller, teknik för rationaliseringen av tillverkningsprocessen av solvärmefångare, överföring, distribution och lagring av energi.
De energipolitiska programmen omfattar således en stor satsning över breda områden och syftar till att stimulera den tekniska utveckling som är nödvändig för att omställningen av energisystemet skall kunna genomföras. Forskning och teknisk utveckling är en av hörnstenarna i svensk energipolitik.
I den energipolitiska propositionen anges bl.a. att ett nära samarbete mellan staten och näringslivet är en grundläggande förutsättning för att de statliga insatserna för forskning och utveckling skall ge långsiktigt uthålliga resultat. SAME-projektet synes ligga helt i linje med detta synsätt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.