Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

framtiden för svenskt ålfiske

Skriftlig fråga 2002/03:416 av Ericsson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-01-21
Inlämnad
2003-01-21
Besvarad
2003-01-29
Svar anmält
2003-01-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 2002/03:416

 av Lars-Ivar Ericsson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om framtiden för svenskt ålfiske

Sydsvenska ålfiskare har under flera år fått uppleva hur ålfisket kraftigt försämrats. Deras erfarenheter och oro inför en framtida kris för ålfisket bekräftas nu i ett EU-projekt där europeiska forskare skaffat sig en gemensam överblick över hur många ålyngel som kommer från Sargassohavet till Europa. Det är endast 2 % av vad som kom till Europa 1970. Att ålstammen krymper återspeglar sig även i fångststatistiken. År 2000 plockade svenska fiskare upp 447 ton ål ur havet vilket kan jämföras med 1209 ton 1970. Detta visar att det behövs snabba åtgärder både på nationell och internationell nivå för ålstammens återhämtning. Det svenska ålfisket ger arbetstillfällen och ålen är viktig för restaurang- och turistnäringen i vårt land.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att undvika den framtida kris för ålfisket som förutspås?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:416 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 29 januari

Svar på fråga 2002/03:416 om framtiden för svenskt ålfiske

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att undvika den framtida kris för ålfisket som förutspås.

Den stora och långvariga minskningen av ålrekryteringen till Europa uppmärksammades i Sverige redan under 1960-talet. De bakomliggande orsakerna är ännu inte säkert kända, men både klimatfaktorer och mänsklig påverkan kan ha bidragit till utvecklingen.

Under 1970-talet påbörjades genom Fiskeriverkets försorg stödutsättning av ål för att kompensera nedgången. Denna verksamhet pågår fortfarande och är en viktig förutsättning för det ålfiske som trots allt fortfarande finns och som annars med stor säkerhet vore avsevärt mindre. Tiden mellan utsättning och fångst är emellertid lång @ uppemot 20 år @ varför det är svårt att avläsa effekten av utsättningar och anpassa deras storlek efter vad som behövs för ett oförändrat fiske. Ett problem är också att de ekonomiska resurserna för utsättning är begränsade och krympande.

Regeringen gav år 2000 Fiskeriverket i uppdrag att analysera situationen för det europeiska ålfisket och föreslå åtgärder för att skydda beståndet. Utöver en väsentlig ökning av resurser för utsättning framhölls då att ålförvaltningen bör ske samordnat i hela Europa. Sverige har därför varit starkt pådrivande i EU för att man på denna nivå skulle utforma ett åtgärdsprogram. Framgången har emellertid varit begränsad och Fiskeriverket har därför nu påbörjat arbetet med en nationell åtgärdsplan för ål, vilken kommer att omfatta både fiskeregleringar, utsättningsstrategier och åtgärder för att minska dödligheten i vattenkraftverkens turbiner.

Jag vill avvakta resultatet av arbetet på EU-nivå och Fiskeriverkets förslag till nationell åtgärdsplan innan jag överväger ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.