Framtiden för slakterinäringen
Skriftlig fråga 2005/06:983 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-10
- Inlämnad
- 2006-02-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-02-16
- Svar anmält
- 2006-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 februari
Fråga 2005/06:983 av Lars-Ivar Ericson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Framtiden för slakterinäringen
Slakten under förra året var den lägsta på flera decennier, visar Jordbruksverkets statistik. Grisslakten har inte varit så låg sedan 1974 och på nötsidan har man inte slaktat så lite sedan 1962.
Orsakerna till att det har blivit så här är naturligtvis flera, men grundorsaken kan ändå sökas i bristande lönsamhet och konsumtionen av importerat kött. Om uppfödarna saknar framtidstro vågar de inte satsa och när de äldre uppfödarna slutar ersätts de inte av yngre i tillräcklig omfattning. Flera av landets 40 slakterier hotas nu av nedläggning.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till jordbruksministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att trygga framtiden för svensk slakterinäring?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:983 besvarad av Ann-Christin Nykvist
den 16 februari
Svar på fråga 2005/06:983 om framtiden för slakterinäringen
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygga framtiden för svensk slakterinäring.
Jag följer precis som Lars-Ivar Ericson noga utvecklingen inom nöt- och grisköttssektorn och har kunnat notera att konsumtionen av dessa köttslag ökat avsevärt samtidigt som den svenska produktionen under de senaste åren varit mer stabil. I detta ligger förstås både en utmaning och möjligheter för svenska bönder. Nötköttsproduktionen påverkas av den genomgripande reform som genomförts med bland annat en frikoppling av stöden. För att motverka en negativ utveckling beslutades i Sverige om en delvis fortsatt koppling av handjursbidraget. Marknaden och konsumenternas efterfrågan blir allt viktigare i och med reformen och situationen för nötköttsproducenterna blir härmed mer lik den som gäller för grisuppfödarna.
En marknadsinriktad sektor ställer krav på god konkurrenskraft och det är nödvändigt att alla aktörer inom primär‑, förädlings- samt detaljistledet strävar mot effektivare strukturer. Detta ser vi i dag i samtliga led och det är naturligt. Detta är dock i första hand näringens och industrins ansvar. Jag är samtidigt beredd att arbeta för en positiv utveckling vad gäller det jag kan påverka. Det kan handla om enklare regler eller villkoren för småföretag i de areella näringarna. Regeringen har också som ett led i att öka konkurrenskraften i svenskt jordbruk genomfört skattelättnader för jordbruket, som sänkningen av dieselskatten. Ett annat exempel är mitt engagemang för att lyfta fram de svenska mervärdena och främjandet av exporten av svenska livsmedel.
Generellt goda företagsvillkor utgör en viktig förutsättning även för jordbruksföretag. Dessa har vi fokuserat mycket på en längre tid och här tycker jag att vi har varit framgångsrika. En betydelsefull faktor för lönsamheten i svenska företag är bland annat regeringens arbete för sunda statsfinanser som bland annat håller räntorna på en låg nivå.
Slutligen vill jag i detta sammanhang nämna det arbete som nu pågår rörande kommande LBU-program. Detta program ger goda förutsättningar för att stödja landsbygdens företagande, tillväxt och sysselsättning genom olika utvecklingsstöd. Jordbrukets roll, inte minst som naturvårdsentreprenör för att vi alla ska få tillgång till ett öppet och attraktivt landskap, är även något som vi ser som viktigt i detta arbete och som bör kunna utvecklas och stödjas. Vilka åtgärder vi vidtar i dessa sammanhang är centralt för djurhållningen i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.