Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

framtiden för slakteribranschen

Skriftlig fråga 2003/04:272 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-14
Inlämnad
2003-11-14
Besvarad
2003-11-19
Svar anmält
2003-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2003/04:272

 av Lars-Ivar Ericson (c) till näringsminister Leif Pagrotsky om framtiden för slakteribranschen

Livsmedel väller in i landet och det får konsekvenser både för lantbruksnäringen och livsmedelsindustrin i Sverige. Bland dem som drabbas hårdast är slakterierna. Den svenska kalkonslakten är nedläggningshotad och övriga slakterier med inriktning på svin, nöt och kyckling har stora problem med lönsamheten. Den stora slakterikoncernen Swedish Meat har för avsikt att avskeda 900 anställda varav ett flertal arbetar i Kristianstad @ en kommun som redan drabbats hårt av företagsvarsel.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att trygga framtiden för de svenska slakterierna?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:272 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 19 november

Svar på fråga 2003/04:272 om framtiden för slakteribranschen

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vad jag avser att göra för att trygga framtiden för de svenska slakterierna.

Enligt Lars-Ivar Ericson är problemet att livsmedel väller in i landet och att detta får konsekvenser både för lantbruksnäringen och för livsmedelsindustrin i Sverige. Jag håller med Lars-Ivar Ericson om att det ökade konkurrenstryck som blivit följden av EU-medlemskapet har påverkat de svenska företagen. Lars-Ivar Ericsons bild är dock något ensidig. Den fria rörligheten av varor och tjänster på EU-marknaden innebär rörlighet i båda riktningarna, både till och från Sverige.

Den ökade handel med livsmedel som blivit följden av att de svenska företagen fick en ny "hemmamarknad" i och med medlemskapet i EU 1995 har inte bara lett till att vi importerar mera, utan även givit möjligheter till en allt större livsmedelsexport. Sedan Sverige blev medlem i EU har det totala värdet av såväl livsmedelsexporten som importen ökat. Värdet av exporten ökade i relativa termer mer än importen. Sverige har dock fortfarande ett handelsunderskott när det gäller livsmedel. Livsmedelsexporten utgör en stor tillväxtmöjlighet för den svenska ekonomin, både för lantbruksnäringen och för livsmedelsindustrin.

När det gäller svenska köttprodukter utgör exporten, även om utvecklingen när det gäller livsmedel varit gynnsam, inte den huvudsakliga avsättningsmöjligheten. Majoriteten av det kött som produceras i Sverige säljs på den inhemska marknaden och till svenska konsumenter. För att den svenska slakteribranschen ska ha en tryggad framtid krävs därför att det i Sverige finns en hög efterfrågan på svenska produkter och en konkurrenskraftig jordbrukssektor.

Den svenska slakteribranschen har högkvalitativa produkter att erbjuda konsumenterna. Dessa produkter utgörs av det kött som är resultatet av den svenska modellen för livsmedelsproduktion med ett stort fokus på djurvälfärd och miljö. Det svenska står för något förtroendeingivande, rent och nyttigt. Dessa mervärden måste kommuniceras och spridas både på den inhemska marknaden och i samband med export. Detta kommer positivt att påverka de svenska slakterierna.

I juni 2003 fattade jordbruksministrarna i EU beslut om en reformerad jordbrukspolitik. Denna syftar till att ge en mer marknadsanpassad politik där konsumenternas efterfrågan i högre grad ska styra vad som produceras. En mer marknadsanpassad jordbrukssektor kommer att leda till mer fokus på företagens konkurrenskraft. Detta är också en aspekt som noggrant analyseras i samband med den nationella implementeringen av reformen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.