Framtiden för havsbaserad vindkraft

Skriftlig fråga 2024/25:626 av Linus Lakso (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-12-18
Överlämnad
2024-12-19
Besvarad
2025-01-02
Svarsdatum
2025-01-02
Sista svarsdatum
2025-01-02
Anmäld
2025-01-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Ett av de första beslut som regeringen tog efter att den tillträtt var att stoppa Svenska kraftnäts uppdrag att bygga ut anslutningspunkter till havs. Uppdraget var resultatet av en kompromiss som gjordes inom ramen för energiöverenskommelsen.

Beslutet att stoppa Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnät till havs har fått hård kritik från en lång rad experter, organisationer och företag. Samtliga pekar på behovet av havsbaserad vindkraft för att säkra låga elpriser i södra Sverige, möjliggöra klimatomställningen samt möta industrins behov av el till 2030 och 2035.

Energiministern har fortsatt att påstå att havsbaserad vindkraft kommer att byggas ändå, utan statliga stöd. Men den senaste tiden har det blivit alltmer tydligt att utan någon typ av statligt stöd eller riskdelning kommer ingen havsbaserad vindkraft att byggas i närtid i Sverige. Jag vill särskilt lyfta fram tre aktuella händelser och analyser som stärker detta:

För det första valde Vattenfall i september i år att pausa utvecklingen av sitt mest mogna projekt, Kriegers flak. Det statliga bolaget angav självt att det borttagna stödet för anslutningskostnaden var anledningen till att kalkylen inte längre gick ihop och att beslutet om pausning togs. Senare har Vattenfall även flaggat för att samma beslut kan tas för den planerade parken Kattegatt Syd.

För det andra presenterades nyligen resultatet från en utredning av hur Sverige skulle kunna gå över till ett så kallat auktionssystem för den havsbaserade vindkraften. Utredningen visar svart på vitt att inga av de ansökningar om havsbaserade vindkraftsprojekt som i dag ligger på regeringen kan bli lönsamma så länge det inte finns någon modell för statligt stöd eller riskdelning.

För det tredje aktualiseras denna problematik med utformningen av ett auktionssystem från ett land som faktiskt infört det, nämligen Danmark. Av de tre platser som den danska staten i år pekade ut för intressenter att buda på inkom inga bud. Utan något som helst stöd från staten går kalkylen för företagen inte ihop i nuläget. Av de intresserade fanns bland annat Vattenfall, som angav att affären inte gick att räkna hem som en orsak till att man inte fortsatte med projektplanen.

Samtidigt som regeringen håller fast vid sin ståndpunkt om att inte ge stöd till havsbaserad vindkraft har man utrett och låtit remittera förslag om oerhört stora subventioner till ny kärnkraft, något flera experter menar skulle ha en kraftigt negativ påverkan på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch lyder därför:

 

Kommer ministern att överväga att omvärdera beslutet att stoppa uppdraget till Svenska kraftnät om att bygga ut anslutningspunkter till havs eller ta initiativ till någon annan typ av stöd, och om inte, kan ministern acceptera att det inte kommer att byggas någon havsbaserad vindkraft i Sverige under de kommande tio åren?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:626 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Svar på fråga 2024/25:626 Framtiden för havsbaserad vindkraft

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:626 av Linus Lakso (MP)
Framtiden för havsbaserad vindkraft

Linus Lakso har frågat mig om jag kommer att överväga att omvärdera beslutet att stoppa uppdraget till Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) om att bygga ut anslutningspunkter till havs eller ta initiativ till någon annan typ av stöd, och om inte, om jag kan acceptera att det inte kommer att byggas någon havsbaserad vindkraft i Sverige under de kommande tio åren.

Jag vill börja med att understryka att även om det var regeringens beslut att inte längre kräva av Svenska kraftnät att verket skulle bygga samhällsekonomiskt olönsamma ledningar till havs, så var också Svenska kraftnäts bedömning att det skulle strida mot EU:s statsstödsregelverk att göra det.

Regeringen gav den 12 december i år Statens energimyndighet, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen två gemensamma uppdrag som syftar till att stärka den intermittenta kraftproduktionens bidrag till ett effektivt och stabilt elsystem. Det ena uppdraget fokuserar på tekniska krav och det andra på incitament. Min förhoppning är att uppdragen ska kunna leda till att vindkraften får bättre förutsättningar att bidra till ett mer robust elsystem och att mer elanvändning kan anslutas, samtidigt som vindkraften får betalt för det.

Stockholm den 30 december 2024

 

 

 

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.