Framtiden för biståndet till Burkina Faso
Skriftlig fråga 2014/15:61 av Birgitta Ohlsson (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-11-12
- Överlämnad
- 2014-11-13
- Anmäld
- 2014-11-14
- Svarsdatum
- 2014-11-19
- Sista svarsdatum
- 2014-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I budgetpropositionen för 2015 slås det fast att regeringen river upp beslutet att fasa ut biståndet till Burkina Faso.
Regeringen landade i sitt beslut att häva utfasningen innan militären i slutet av oktober avsatte presidenten i Burkina Faso Blaise Compaoré. Compaoré avsattes av militär efter 27 år vid makten. Det var efter ett förslag på en grundlagsändring, som skulle ge Compaoré möjlighet att sitta kvar vid makten under ännu en period, som gav upphov till demonstrationer och folkligt missnöje. Nu ser det ut som att parterna i Burkina Faso enats om att ett så kallat civilt råd ska styra landet fram till de allmänna valen som ska hållas nästa år. Det är dock just nu oklart hur stor roll militären eller personer som står nära den störtade presidenten kommer att få.
Mot bakgrund av ovan vill jag ställa följande fråga till biståndsministern:
Avser biståndsministern och regeringen att frysa eller ändra biståndet med tanke på utvecklingen i Burkina Faso?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:61 besvarad av Isabella Lövin (MP), statsråd
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:61 av Birgitta Ohlsson (FP) Framtiden för biståndet till Burkina Faso
Birgitta Ohlsson har frågat mig om jag eller regeringen avser frysa eller ändra biståndet med tanke på utvecklingen i Burkina Faso.
Regeringens beslut att häva utfasningen av utvecklingssamarbetet med Burkina Faso står fast.
Vi välkomnar den överenskommelse som undertecknades den
17 november av politiska partier, civila samhällsorganisationer, militär- och säkerhetsstyrkorna samt religiösa och traditionella grupper. Överenskommelsen innehåller stadgar för de övergångsorgan som ska leda landet fram till dess att demokratiska val av parlament och president ska hållas under 2015. Vi noterar att en civil interimspresident har utsetts och att ett s.k. övergångsråd ska skapas med deltagande av politiska och militära representanter samt representanter från det civila samhället. Vi noterar vidare att en regering med 25 medlemmar ska utses och att man i denna process, enligt överenskommelsen, ska tänka på att inkludera kvinnor, ungdomar och fackföreningsrepresentanter.
Med hänsyn till att den politiska utvecklingen nu förefaller gå i rätt riktning, ser jag idag ingen anledning att frysa eller ändra biståndet.
Det bilaterala samarbete som vi redan har kommer då att fortsätta fram till dess att vi, tillsammans med en konstitutionellt vald regering, kan utforma ett framtida samarbete.
Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Det svenska biståndet har hittills inriktats på demokrati och mänskliga rättigheter (inklusive jämställdhet) samt miljömässig hållbar utveckling (vård av naturresurser, integrerad vattenresurshantering, tillgång till vatten och sanitet, klimatanpassning, och hållbart skogsbruk).
Den svenska regeringen kommer fortsatt att noga följa den politiska process som nu pågår i Burkina Faso.
Vi har sett att det svenska biståndet gjort skillnad. Vi vill fortsätta med detta.
Stockholm den 19 november 2014
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.