Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

framtiden för bilkåristerna

Skriftlig fråga 2003/04:856 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-05
Inlämnad
2004-03-05
Besvarad
2004-03-10
Svar anmält
2004-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 mars

Fråga 2003/04:856

 av Lars-Ivar Ericson (c) till försvarsminister Leni Björklund om framtiden för bilkåristerna

Svenska Kvinnliga Bilkårer som är en organisation med 9 000 medlemmar och 125 kårer utbildar kvinnliga fordonsförare till både det militära och civila försvaret. Dessa kvinnor är även en omedelbar resurs som finns tillgänglig vid exempelvis översvämningar, oljekatastrofer och snöoväder. Denna kompetens är oerhört viktig eftersom den kan hjälpa till och stötta samhället, som annars blir mycket sårbart då det som inte får hända ändå händer. Bilkåristernas verksamhet är nu hotad genom minskade statliga anslag. En minskning som inte drabbat motsvarande manliga organisationer. De minskade anslagen kommer att medföra personalindragningar och mindre pengar till rekrytering.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till försvarsministern:

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att trygga framtiden för bilkåristerna?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:856 besvarad av Leni Björklund

den 10 mars

Svar på fråga 2003/04:856 om framtiden för bilkåristerna

Försvarsminister Leni Björklund

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att trygga framtiden för bilkåristerna. Lars-Ivar Ericson framhåller att bilkåristernas verksamhet är hotad genom minskade statliga anslag och att de minskade anslagen kommer att medföra personalindragningar och mindre pengar till rekrytering.

Regeringen redovisade i prop. 2001/02:159 Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret sin syn på de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet. Riksdagen biföll i maj 2002 propositionen. Regeringen har därefter uppdragit åt Krisberedskapsmyndigheten och Försvarsmakten att i samråd utforma nya handlingsregler och beräkningsgrunder för stöd till organisationerna samt ge förslag på vilka kriterier som ska gälla för att en organisation ska kunna räknas som frivillig försvarsorganisation. Myndigheterna har den 15 oktober 2002 lämnat förslag om ett nytt system för hur organisationsstödet kan fördelas. Förslaget kan, för vissa av de frivilliga försvarsorganisationerna, innebära minskade bidrag, medan det för andra kan innebära ökade bidrag.

Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund får enligt det nya systemet ett lägre organisationsstöd än tidigare. Skälet är att organisationen är relativt liten och eftersom stödet enligt den nya fördelningsmodellen bland annat beräknas utifrån antalet medlemmar i organisationen blir organisationsstödet således mindre. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund har också jämfört med till exempel Frivilliga automobilkårernas riksförbund få överenskommelser med kommuner och myndigheter.

Frågan om fördelning av medel till frivilliga försvarsorganisationerna diskuteras fortlöpande i beredningsarbetet inför kommande försvars-beslut. Det är av central betydelse att organisationsstödet och uppdragsmedlen som utgår till de frivilliga försvarsorganisationerna är anpassade efter de förändringar som sker i övrigt inom totalförsvaret.

Jag anser att den frivilliga försvarsverksamheten utgör en viktig grund för samhällets förmåga att kunna förebygga och hantera kriser. Det är därför viktigt att det frivilliga och ideella engagemanget uppmuntras så att samhällets säkerhet och förmåga utvecklas. I detta sammanhang är det även viktigt att komma ihåg att de frivilliga försvarsorganisationerna kan utnyttja sin kompetens genom att även erbjuda sina tjänster till kommuner och andra aktörer och därigenom erhålla finansiering utöver de medel som erhålls i organisationsstöd och uppdragsmedel från Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.