Främjande av utvecklad svensk avfallssortering

Skriftlig fråga 2024/25:807 av Johan Löfstrand (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-02-18
Överlämnad
2025-02-19
Anmäld
2025-02-20
Svarsdatum
2025-02-26
Besvarad
2025-02-26
Sista svarsdatum
2025-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Senast den 1 januari 2027 ska fastighetsnära insamling av förpackningsavfall (FNI) vara införd i Sverige. Den fastighetsnära insamlingen finansieras av förpackningsproducenterna inom ramen för deras producentansvar. Ersättningsnivån regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter. Till exempel ersätts insamlade plastförpackningar med ungefär 1 500 kronor per ton.

Fastighetsnära insamling kommer att öka utsorteringsgraden vilket är en förutsättning för ökad materialåtervinning. Statistik från de kommuner som redan infört systemet visar dock att huvuddelen av förpackningsavfallet tyvärr fortfarande felaktigt sorteras som blandat hushållsavfall. För att ytterligare öka sorteringsgraden behöver fastighetsnära insamling kompletteras med modern automatisk maskinell sortering. Just nu byggs flera sådana anläggningar i Sverige, till stor del finansierade via Klimatklivet. Dessa anläggningar är en förutsättning för att Sverige ska klara EU:s ambitiösa mål om ökad materialåtervinning.

Nyligen presenterade regeringen en promemoria om reformer på avfallsområdet för att öka materialåtervinningen och den cirkulära ekonomin. Där föreslås att maskinellt utsorterat förpackningsavfall, till skillnad från FNI-avfall, inte ska erhålla någon ersättning alls från producentansvarsorganisationerna. Utsorterade förpackningar ska endast få lämnas in för materialåtervinning ”kostnadsfritt”.

Förslaget innebär att samma plastförpackning får helt olika ekonomiska förutsättningar för materialåtervinning beroende på om den sorterats av hushållen via FNI eller via en modern maskinell sorteringsanläggning. Förslaget innebär också att förpackningsproducenterna gynnas kraftigt ekonomiskt av att konsumenterna felaktigt slänger förpackningar i det blandade hushållsavfallet i stället för att sortera det. Det minskar också incitamenten för att utveckla mer lättsorterade förpackningar eller att överhuvudtaget informera konsumenterna om vikten av avfallssortering. Samtidigt överväger de aktörer som nu bygger sorteringsanläggningar i Sverige att enbart sortera utländskt avfall, till exempel från Norge där ersättning ges för maskinell sortering, eller att helt enkelt elda upp det i ett kraftvärmeverk för energiåtervinning. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

Hur avser statsrådet och regeringen att främja utvecklad svensk avfallssortering?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:807 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Svar på fråga 2024/25:807 Främjande av utvecklad svensk avfallssortering

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Svar på fråga 2024/25:807 av Johan Löfstrand (S)
Främjande av utvecklad svensk avfallssortering

Johan Löfstrand har frågat mig hur jag och regeringen avser att främja utvecklad svensk avfallssortering.

De svenska aktörerna på avfallsområdet inom näringslivet och kommunerna har länge arbetat med resurseffektivitet genom innovation och teknik-utveckling. För många företag ligger potentialen i den cirkulära ekonomin i ökad konkurrenskraft genom en säkrad råvarutillgång, ökad resurs-effektivitet, riskminimering, minskad klimatbelastning, innovationsförmåga, digitalisering och ökad omsättning.

Regeringen konstaterade i 2024 års budgetproposition och i klimathandlings-planen att det är nödvändigt med en ambitiös avfallspolitik för att minska miljö- och klimatpåverkan från ineffektivt utnyttjande av de resurser som det återvinningsbara avfallet utgör (prop. 2023/24:1 utgiftsområde 20 och skr. 2023/24:59). Regeringen avser därför att verka för att öka materialåtervinningen och att förutsättningarna för att nå EU:s avfallsmål finns på plats. Exempel på åtgärder som regeringen hittills har beslutat om har varit förstärkningen av de båda investeringsstöden Klimatklivet och Industriklivet.

Den 14 februari löpte remisstiden ut för att lämna synpunkter på promemorian om Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi. Nu bereds förslagen tillsammans med synpunkterna i Regeringskansliet för att bedöma om och i sådant fall hur regeringen ska gå vidare med förslagen.

Stockholm den 26 februari 2025

 

 

 

Romina Pourmokhtari

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.