Fråga om beredskapspolisens återupprättande

Skriftlig fråga 2015/16:312 av Allan Widman (FP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-11-11
Överlämnad
2015-11-12
Anmäld
2015-11-13
Svarsdatum
2015-11-18
Besvarad
2015-11-18
Sista svarsdatum
2015-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

De senaste veckorna har frågan om inre gränskontroll aktualiserats flera gånger. Polisen tycks mena att de personalresurser detta kräver inkräktar på annat polisarbete.

 

Vilka åtgärder är justitie- och migrationsministern beredd att vidta för att en återupprättad beredskapspolis ska kunna avlasta den ordinarie polisen i händelse av att Sverige fattar beslut om inre gränskontroll?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:312 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2015/08461/L4 och Ju2015/08716/L4

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:279 av Roger Haddad (FP) Återinrättande av beredskapspolisen och fråga 2015/16:312 av Allan Widman (FP) Beredskapspolisens återupprättande

Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till att återinrätta beredskapspolisen.

Allan Widman har frågat justitie- och migrationsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att en återupprättad beredskapspolis ska kunna avlasta den ordinarie polisen i händelse av att Sverige fattar beslut om inre gränskontroll. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på den frågan.

Beredskapspolisorganisationen infördes 1986. Enligt förordningen (2008:1097) om beredskapspolisen skulle beredskapspoliser kallas in till polismyndigheterna under höjd beredskap eller då regeringen beslutat om beredskapstjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt. Beredskapspoliser som ingått avtal med Rikspolisstyrelsen fick efter beslut av styrelsen kallas in till en polismyndighet även vid allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, eller vid risk för sådana störningar.

Beredskapspolisernas grundläggande uppgift var att delta i polisverksamhet med anknytning till befolkningsskydd eller räddningstjänst. De fick även utföra bevakningsuppgifter, tillträdesskydd och transporter. Beredskapspoliser som hade kallats in med anledning av allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt fick inte användas i situationer eller för uppgifter där det fanns en påtaglig risk för att de kunde komma att använda våld mot enskilda.

Efter att Rikspolisstyrelsen framfört att beredskapspolisen inte längre behövdes gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2012 bedömningen att en avveckling av organisationen borde genomföras under budgetåret. I propositionen anges att detta inte hindrar att regeringen, vid höjd beredskap eller då regeringen beslutat om beredskapstjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt, vid behov återinför organisationen. Beredskapspolisen avvecklades 2012.

En rad frågor behöver besvaras i samband med att ett eventuellt återinförande av beredskapspolisen övervägs. En grundläggande fråga är vilket behov som ska tillgodoses och om detta behov bör tillgodoses genom en resurs av beredskapspolisens slag. Dessutom behöver man ta ställning till frågor om t.ex. organisering, rekrytering, utbildning, övning, utrustning och finansiering.

Polismyndighetens behov är alltså grundläggande för frågan om ett återinförande av beredskapspolisen. Regeringen följer kontinuerligt frågor kring samhällets beredskap mot allvarliga eller omfattande störningar. I nuläget anser jag inte att förhållandena är sådana att det bör initieras ett arbete med ett återinförande av beredskapspolisen för situationer med sådana störningar. Frågan om det finns ett behov av beredskapspolisen vid höjd beredskap eller då regeringen beslutat om beredskapstjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt får analyseras utifrån det återupptagna arbetet med totalförsvaret.

Stockholm den 18 november 2015

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.