Förvaringsdom för samhällsfarliga kriminella
Skriftlig fråga 2021/22:1630 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-24
- Överlämnad
- 2022-05-25
- Anmäld
- 2022-05-30
- Svarsdatum
- 2022-06-01
- Sista svarsdatum
- 2022-06-01
- Besvarad
- 2022-06-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Det finns i Sverige individer som regelbundet begår grova brott och som på intet sätt tycks förmögna att lämna det kriminella levernet bakom sig, och de riskerar att alltid förbli ett hot mot andra. Sverigedemokraterna förespråkar riktiga livstidsstraff, men vi anser också att det bör finnas en möjlighet att döma till förvaringsdom. Förslaget skulle påminna om psykiatrisk tvångsvård i den bemärkelsen att det pågår till dess att individen kan antas inte längre utgöra en fara för samhället eller begå nya brott.
Med anledning av det ovannämnda önskar jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att se över möjligheten att döma till förvaringsdom?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1630 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1630 av Tobias Andersson (SD) Förvaringsdom för samhällsfarliga kriminella
Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen att vidta några åtgärder för att se över möjligheten att döma till förvaringsdom.
Regeringen har på senare år genomfört en rad åtgärder som tar sikte på återfall i brott.
Under förra mandatperioden trädde nya regler i kraft som innebär att fler gärningar ska behandlas som återfall och därmed mötas av en skärpt straffrättslig reaktion. Möjligheten att låta en tidigare påföljd omfatta ytterligare brott har begränsats. Numera måste domstolen döma ut en ny påföljd vid återfall. Regeringen gav förra året dessutom en särskild utredare i uppdrag att bland annat överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet.
Sedan den 1 juli 2020 gäller ny lagstiftning som syftar till att minska återfall i brott efter villkorlig frigivning från ett fängelsestraff. Reglerna ger Kriminalvården nya verktyg och större befogenheter att kontrollera villkorlig frigivning. Kriminalvården har bland annat getts möjlighet att besluta om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs, till exempel för att säkerställa att en person inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor.
Det har också införts lagstiftning som ställer högre krav på att den som sitter i fängelse ska sköta sig och visa motivation till att förändra ett skadligt beteende. Sedan den 1 maj 2021 gäller nya regler som innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten. Detta är särskilt viktigt för den som dömts för till exempel sexualbrott. Det har även införts utökade möjligheter till kontroll- och stödåtgärder för den som dömts till skyddstillsyn, som bland annat innebär att möjligheten att föreskriva villkor om var den dömde ska vistas eller inte får vistas har gjorts tydligare och att det är möjligt att med elektronisk övervakning kontrollera att den dömde följer en sådan föreskrift.
Vi har också skärpt straffen för ett stort antal brott, däribland vissa allvarliga våldsbrott samt grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.
Det svenska påföljdssystemet bygger på att en gärningsman ska straffas utifrån allvaret i det han eller hon har gjort, inte vad personen kan komma att göra. Det kan noteras att riksdagen senast i april 2022 avslog ett antal motionsyrkanden om förvaring av samhällsfarliga brottslingar.
Regeringen anser att en mer framkomlig väg är att inom ramen för det befintliga systemet motverka återfall i brott. Med det sagt kan det finnas ytterligare åtgärder som behöver övervägas för att förstärka detta arbete.
Stockholm den 1 juni 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.