Förutsättningarna för hästnäringen
Skriftlig fråga 2019/20:1994 av Angelika Bengtsson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-19
- Överlämnad
- 2020-08-20
- Anmäld
- 2020-08-27
- Svarsdatum
- 2020-09-03
- Besvarad
- 2020-09-03
- Sista svarsdatum
- 2020-09-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Övergödningsutredningens betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet ingen övergödning (SOU 2020:1), som överlämnades under sommaren till Miljödepartementet, har redan fått stor uppmärksamhet bland hästägare och hästentusiaster. Många av förslagen skulle utarma hela hästnäringen, en näring som förser Sverige med många tusen heltidsarbeten men som dessutom är en stor idrott. Våra barn och ungdomar skulle då bli tvungna att hitta en annan sport att sysselsätta sig med. Personer med funktionsnedsättning skulle inte få värdefull rehabilitering och träning på hästryggen.
Hästägare är måna om att mocka ofta och se till att spillningen gör nytta någon annanstans. Inte sällan ges den till grannen som är lantbrukare/bonde eller körs vidare till en biogasanläggning. Många hästägare är måna om att minska övergödningen. Men att en statlig utredning pekar ut en hel näring som syndabock är inte rätt väg att gå om man vill minska övergödningen. Därför är vi många som är oroliga för att förslagen ska bli verklighet.
Mot bakgrund av det anförda vill jag ställa följande fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Kommer regeringen att föreslå att förslagen som presenterats i utredningen ska genomföras, och ser ministern vilka följdeffekter det skulle få för idrottsrörelsen, våra barn och unga samt hela näringen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1994 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2020/
01245/Nm
Miljödepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1994 av Angelika Bengtsson (SD)
Förutsättningarna för hästnäringen
Angelika Bengtsson har frågat mig om regeringen kommer att föreslå att förslagen som rör hästhållning som presenterats i övergödningsutredningen ska genomföras, och om jag ser vilka följdeffekter det skulle få för idrottsrörelsen, våra barn och unga samt hela näringen.
Regeringen tillsatte i februari 2018 en särskild utredare för att föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Uppdraget till utredningen ingår i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Övergödningen är ett stort problem i många sjöar, kustvatten och i Östersjön och det är nödvändigt att de åtgärder som gör mest nytta och har störst effekt kan genomföras.
Övergödningsutredningen lämnade i februari 2020 sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. Utredningen riktar inte in sig specifikt på hästnäringen utan föreslår många olika åtgärder för att minska övergödningen av kustvatten, sjöar och vattendrag. Jag delar inte bilden som frågeställaren har att utredningen föreslår en mängd förslag som hotar att utarma hela hästnäringen. Det som utredningen föreslår kring hästnäringen är att Jordbruksverket ska få i uppdrag att i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ta fram underlag till nya bestämmelser om miljöhänsyn för hästhållare.
Utan att föregå den fortsatta behandlingen av utredningens betänkande, så vill jag framhålla att jag ser positivt på den svenska hästnäringen, vilken bidrar till såväl människors välmående som till en levande landsbygd. Hästen har en viktig betydelse på många olika områden där betade marker och naturupplevelser är delar av nyttan. Hästgårdar bidrar till såväl miljö och natur som samhällsnytta med rehab, fritid, turism, arbetsträning och mycket mer.
Utredningens betänkande har varit ute på remiss till 31 augusti 2020. Fortsatt beredning av betänkandet och remissvaren sker nu i Regeringskansliet.
Stockholm den 3 september 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.