Förtur till bostäder
Skriftlig fråga 2014/15:40 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-30
- Överlämnad
- 2014-10-30
- Anmäld
- 2014-11-04
- Svarsdatum
- 2014-11-12
- Sista svarsdatum
- 2014-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
En artikel i Göteborgs-Posten den 22 oktober berörde ett fenomen som inte är helt ovanligt i svenska kommuner i dag. Nyanlända migranter får nämligen förtur till allmännyttans bostadsbestånd, och de som förlorar på detta är till stor del invånare med en svag ekonomi. Hyresrätten är en fantastisk boendeform som passar alla i alla skeenden av livet. Den är livsviktig för att resurssvaga ska få ett boende och för att arbetsmarknaden ska vara rörlig. Utan en stor tillgång till hyresrätter riskerar således också flyttkedjan vara mindre rörlig, och detta drabbar hela samhället.
När nu staten bedriver en generös migrationspolitik är det naturligt att det sätter press på bostadsmarknaden. Med en kraftig tillströmning av asylsökande finns ett behov av fler boenden i hela landet, bland annat i våra storstäder där det redan i dag råder bostadsbrist.
Med hänvisning till ovanstående önskar jag att statsrådet Mehmet Kaplan svarar på följande. Har statsrådet gjort ställningstagandet att det är en rimlig ordning att nyanlända får förtur till allmännyttans bostadsbestånd och vad avser han att göra för att få fram fler hyresrätter i våra storstäder?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:40 besvarad av Mehmet Kaplan (MP), statsråd
Dnr S2014/7700/PBB | ||
Socialdepartementet |
Bostads- och stadsutvecklingsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:40 av Markus Wiechel (SD) Förtur till bostäder
Markus Wiechel har frågat mig om jag gjort ställningstagandet att det är en rimlig ordning att nyanlända får förtur till allmännyttans bostadsbestånd och vad jag avser att göra för att få fram fler hyresrätter i våra storstäder.
Det är en kommunal uppgift att svara för bostadsförsörjningen och ett av de instrument som kommunen disponerar är förturer för de hushåll som har särskilda behov. Andra åtgärder kan vara insatser med stöd av socialtjänstlagen eller uppdrag till kommunens bostadsbolag.
I Göteborg har man enligt vad jag erfarit antagit en strategi för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar som omfattar en mängd olika åtgärder. En av dessa åtgärder är att under en tvåårsperiod rikta erbjudanden om lägenheter till utsatta barnfamiljer, både nyanlända och sedan länge boende i Göteborg. De som får ta del av erbjudandet ska vara bosatta och folkbokförda i kommunen. Jag har i min roll som statsråd ingen anledning att göra någon annan bedömning än den Göteborg har gjort, att detta kan vara ett sätt att möta de lokala bostadsbehoven.
Bostadsbyggandet har under en rad av år legat på alltför låga nivåer. Sverige växer och det finns ett underskott av bostäder till följd av att nyproduktionen av bostäder inte har hållit jämn takt med vare sig behov av eller efterfrågan på bostäder under en lång följd av år. Bostadsbristen behöver mötas med ökat bostadsbyggande. Därför sätter regeringen upp ett mål för bostadsbyggandet som innebär att 250 000 bostäder ska byggas till och med 2020. Bland de åtgärder som regeringen överväger för att nå målet finns förstärkt kreditgivning och riktade incitament till byggandet av små energieffektiva hyresrätter eller studentbostäder, samt till kommuner som bidrar till ett ökat bostadsbyggande.
Stockholm den 12 november 2014
Mehmet Kaplan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.