Förtryck av fackligt aktiva i Iran
Skriftlig fråga 2014/15:166 av Hans Linde (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-01-16
- Överlämnad
- 2015-01-17
- Anmäld
- 2015-01-20
- Sista svarsdatum
- 2015-01-28
- Svarsdatum
- 2015-02-04
- Besvarad
- 2015-02-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
När Hassan Rouhani valdes till president i Iran 2013 fanns det en förhoppning om politisk förändring, men vi kan i dag tyvärr konstatera att brotten mot de mänskliga rättigheterna snarare har blivit fler under Rouhani och att antalet avrättningarna ökat.
Den iranska regimens förtryck drabbar alla delar av iranska samhället, men förtrycket riktas i synnerhet mot landets etniska och religiösa minoriteter, kvinnorörelsen, hbtq-personer och MR-försvarare. En annan grupp som drabbats synnerligen hårt är landets fackligt aktiva.
En bland många fackligt aktiva som fängslats är Behnam Ebrahimzadeh. Hans ”brott” bestod i att han varit medlem i kommittén för etablerandet av fackliga organisationer i Iran och för att ha varit aktiv i kampen för barns rättigheter. Under sina fyra år i fängelse har han utsatts för misshandel och godtyckliga förflyttningar mellan fängelseavdelningar. Regimen försöker nu förlänga hans straff. Ebrahimzadeh har svarat med att i flera omgångar hungerstrejka.
Det är viktigt att Sverige och andra EU-länder inte glömmer bort de grova och omfattande brotten mot mänskliga rättigheter i Iran under de pågående kärnenergisamtalen. Tvärtom finns det nu både möjligheter och stora behov av påtryckningar.
Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, ska arbeta för att Behnam Ebrahimzadeh och andra politiska och fackliga fångar i Iran ska friges?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:166 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:166 av Hans Linde (V) Förtryck av fackligt aktiva i Iran
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, ska arbeta för att Behnam Ebrahimzadeh och andra politiska och fackliga fångar i Iran
ska friges.
Jag delar Hans Lindes starka oro över utvecklingen av situationen
för de mänskliga rättigheterna i Iran. Trots förhoppningar om vissa förbättringar under president Hassan Rouhani har brotten mot mänskliga rättigheter (MR) i viss mån och inte minst avrättningarna istället ökat.
Fallet Behnam Ebrahimzadeh är ett av alla de fall som regeringen och olika MR-organisationer som Sverige samarbetar med följer noga. Tyvärr har Ebrahimzadeh nyligen dömts till ytterligare dryga nio års fängelse. Oberoende fackliga organisationer är förbjudna i Iran och behandlingen av fackligt aktiva i Iran försvårar arbetstagares möjligheter att påverka regeringens politik och arbetsförhållanden i allmänhet. Enligt FN:s särskilde rapportör om MR-situationen i Iran, Ahmed Shaheed, sitter minst 27 aktivister som på olika sätt verkar för fackliga rättigheter fängslade. Iran är part i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna och måste respektera föreningsfriheten och rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar i enlighet med konventionen. Situationen i fängelserna är ofta särskilt svår för politiska fångar och fackligt aktiva.
I höstas besökte den särskilde rapportören Sverige på inbjudan av Transportarbetareförbundet och LO. I samband med besöket träffade jag den särskilde rapportören tillsammans med fackliga företrädare, och fackliga rättigheter i Iran ingick bland de fokusområden som diskuterades.
Genom FN och EU och i vår bilaterala dialog med iranska företrädare kommer Sverige fortsätta att försöka påverka och förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. Det innefattar att verka för att politiska och fackligt aktiva fångar friges.
Rent konkret sker det genom vårt aktiva stöd för den årliga resolution om MR-situationen i Iran i FN:s generalförsamling som kritiserar Iran och uppmanar den iranska regeringen att vidta åtgärder. Regeringen ställer också frågor och lämnar rekommendationer i samband med den universella periodiska översynen av MR-situationen i Iran som sker inför MR-rådet (nu senast i oktober förra året). Sverige bevakar uppföljningen av de rekommendationer som Iran åtagit sig att genomföra. I EU tar Sverige regelbundet initiativ till gemensamma uttalanden och så kallade demarscher gentemot iranska företrädare. Det kan gälla övergripande frågeställningar, som vårt avståndsstagande gentemot dödsstraffet eller stöd för enskilda fångar och aktivister. Dessa uttalanden och diplomatiska påtryckningar har inte mattats av med anledning av de kärntekniska förhandlingarna. I våra bilaterala kontakter framför Sverige i samtal med iranska företrädare löpande sin oro över MR-situationen och reagerar i enskilda fall.
Just i dagarna förbereder Sverige arbetet med resolutionen som förlänger mandatet för den särskilde rapportören om MR-situationen i Iran. Resolutionen läggs fram i MR-rådet på initiativ av Sverige tillsammans med en tvärregional likasinnad grupp länder.
Stockholm den 4 februari 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.