Förtrolig information i skolan
Skriftlig fråga 2005/06:387 av Danielsson, Peter (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-17
- Inlämnad
- 2005-11-17
- Besvarad
- 2005-11-23
- Svar anmält
- 2005-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 november
Fråga 2005/06:387 av Peter Danielsson (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Förtrolig information i skolan
Behovet och användandet av olika former av kontinuerlig uppföljning av elevers prestationer kommer att öka i framtiden. När skolan individualiseras ökar också kraven på individuell uppföljning.
Det medför ökade krav på kvalitet och innehåll i informationen och dokumentationen kring varje elev. För att uppföljningen ska bli effektivt individuellt inriktad krävs kontinuerlig dokumentation av elevens resultat och utveckling. Den kan utformas på många olika sätt och ha många olika namn, men kallas vanligtvis individuell studieplan.
I kontakten mellan eleven, föräldrarna och läraren utgör den individuella studieplanen en intern överenskommelse och dialog som till sin art måste vara privat och konfidentiell för andra. I dag är studieplaner vid alla offentliga skolor allmänna handlingar som inte är hemligstämplade eller på annat sätt sekretesskyddade. Den starka svenska offentlighetsprincipen är medborgarnas garanti för insyn och därmed möjlighet att granska det offentliga och de beslut som förtroendevalda fattar. Rimligtvis är den inte till för att medborgare ska ges laglig rätt till full insyn i sina grannbarns skolutveckling.
Det är orimligt att det som diskuteras och överenskoms mellan lärare, elev och föräldrar automatiskt blir offentlig handling. I stället bör materialet i en individuell studieplan vara privat mellan skolan, föräldrarna och eleven. Annars faller hela resonemanget om tätare dialog och mer informationsöverföring mellan skolan och hemmet.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att förtrolig information i skolan skyddas från onödig insyn?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:387 besvarad av Ibrahim Baylan
den 23 november
Svar på fråga 2005/06:387 om förtrolig information i skolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Peter Danielsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att förtrolig information i skolan skyddas från onödig insyn.
Regeringen anser att det behövs en tydlig kommunikation om elevens studieutveckling för att elever i grundskolan och motsvarande skolformer ska få bästa möjliga förutsättningar att nå målen. Eleven, föräldrarna och lärarna ska tillsammans kunna följa utvecklingen mot målen i läroplanen och i kursplanerna redan från det att eleven påbörjar sin skolgång. Regeringen har därför beslutat att alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer från och med vårterminen 2006 ska få en framåtsyftande individuell utvecklingsplan. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.
Den individuella utvecklingsplanen kan innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare om de insatser som kommer att behövas. Om planen dokumenteras blir resultat, rättigheter och skyldigheter tydligare för alla parter. Dokumentationen ska inte användas som omdömen om elevens resultat utan utgör en plan för fortsatt utveckling och inlärning. Av Statens skolverks allmänna råd (Den individuella utvecklingsplanen, Skolverkets allmänna råd 2005) framgår att individuella utvecklingsplaner ska utgöra ett aktivt verktyg i elevens lärandeprocess. Läraren ansvarar för att utvecklingsplanen tas fram i samverkan med elev och vårdnadshavare. Med hjälp av denna kan läraren tillsammans med eleven och vårdnadshavaren komma överens om mål och insatser, så att eleven utvecklas i riktning mot de mål som är formulerade i läroplanen och kursplanerna.
Reglerna om offentlighet i tryckfrihetsförordningen och bestämmelserna om sekretess i sekretesslagen (1980:100) gäller på samma sätt för individuella utvecklingsplaner som för övriga handlingar och uppgifter i skolans verksamhet. Individuella utvecklingsplaner är inte avsedda att innehålla sådana uppgifter som kan behöva sekretessbeläggas eller vara olämpliga att redovisa av andra skäl. Om det föreligger ett behov av att närmare dokumentera sådana uppgifter torde det ofta innebära att ett åtgärdsprogram kan behöva aktualiseras. Uppgifterna i ett sådant åtgärdsprogram kan då behöva sekretessbeläggas.
Om en uppgift begärs utlämnad ska det alltid bedömas om den kan lämnas ut eller om sekretess leder till att utlämnande inte kan ske. I första hand ankommer det normalt på den tjänsteman som har ansvaret för den aktuella handlingen att pröva frågan om utlämnande, till exempel klassföreståndaren. I tveksamma fall eller om den som vill ha ut handlingen begär det ska frågan hänskjutas till myndigheten. När det gäller skolan utgörs myndigheten i princip av den ansvariga nämnden inom kommunen. Det är ytterst nämnden som ska pröva frågor om utlämnande av handlingar. Nämnden kan i sin tur ha delegerat till en tjänsteman, till exempel rektorn, att besluta på myndighetens vägnar.
Regeringen har beslutat om en rad åtgärder för att stödja skolor och lärare i arbetet med individuella utvecklingsplaner. Skolverket har fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser om de tidigare nämnda allmänna råd som verket har utarbetat på regeringens uppdrag. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag stödja och inspirera kommuner och skolor i utvecklingsarbetet med individuella utvecklingsplaner. Den 3 november i år fattade regeringen dessutom beslut om att fördela 4 miljoner kronor till Myndigheten för skolutveckling för att, i samverkan med Skolverket, anordna regionala konferenser om individuella utvecklingsplaner som riktar sig till skolor och lärare.
För att ytterligare kvalitetssäkra tillämpningen har Skolverket fått i uppdrag att senast den 1 juni 2007 redovisa en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av bestämmelserna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.