förtroendevaldas möjlighet att följa polisarbetet
Skriftlig fråga 2003/04:1361 av Berg, Heli (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-06-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-07-07
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:1361
av Heli Berg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om förtroendevaldas möjlighet att följa polisarbetetPolisens strävan efter öppenhet när det gäller att ge allmänheten insyn i det praktiska polisarbetet är positiv. Att journalister, förtroendevalda, studenter och andra personer med intresse av ökad kunskap om polisens praktiska, operativa arbete har möjlighet att till exempel följa med i polisens radiobilar är värdefullt och viktigt för en demokratisk stat. Naturligtvis måste polisen dock få göra en avvägning i varje enskilt fall, bland annat med hänsyn till säkerhet och sekretesslagens bestämmelser om skydd för den personliga integriteten. Detta kan exempelvis innebära att man avbrutit de utomståendes deltagande om det blivit fråga om integritetskänsliga ingripanden.
Vissa länspolismästare har gjort en relativt snäv tolkning av Rikspolisstyrelsens riktlinjer på detta område och infört generella regler som innebär att till exempel endast ledamöter av polisstyrelser och polisnämnder får följa med i polisens praktiska arbete. Detta utan att göra en prövning i enskilda fall för andra intressenter.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att underlätta för bland annat förtroendevalda att få ökad insyn i polisens arbete?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1361 besvarad av Thomas Bodström
den 7 juli
Svar på fråga 2003/04:1361 om förtroendevaldas möjlighet att följa polisarbetet
Justitieminister Thomas Bodström
Heli Berg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att underlätta för bland andra förtroendevalda att få ökad insyn i polisens arbete.
Polisen ska alltid sträva efter stor öppenhet i kontakterna med allmänheten. En del i detta är att ge människor en så stor inblick som möjligt i det dagliga polisarbetet. Denna strävan mot öppenhet kan dock komma i konflikt med sekretesslagen (1980:100) och intresset av att skydda den personliga integriteten hos de människor som blir föremål för en polisiär åtgärd av något slag. Justitiekanslern har till exempel funnit att sekretess i vissa fall kan utgöra hinder för en polismyndighet att låta utomstående, till exempel ett TV-team, följa poliser under ett arbetspass. Ledamöter i polisstyrelser och polisnämnder, som Heli Berg nämner, omfattas av de sekretessbestämmelser som gäller i polisens verksamhet eftersom de innehar ett uppdrag i polismyndigheten och därmed deltar i myndighetens verksamhet. Andra utomstående, såväl privatpersoner som journalister och enskilda riksdagsledamöter, omfattas inte på detta sätt av dessa bestämmelser och har alltså inte rätt att ta del av känsliga uppgifter som kan framkomma vid till exempel ett ingripande mot en enskild.
Man har i polisorganisationen prövat olika sätt att inom ramen för gällande regler göra en rimlig avvägning mellan å ena sidan polisens strävan efter öppenhet och å andra sidan sekretesslagens regler. På en del håll har man avbrutit de utomståendes deltagande när det blivit fråga om integritetskänsliga ingripanden. Är det fråga om en i förväg planerad aktivitet från polisens sida, där man vet vilka sekretessbelagda uppgifter som kan förekomma, kan det vidare finnas möjlighet att låta utomstående följa med om myndigheten uppställer ett förbehåll som inskränker deras rätt att lämna uppgifterna vidare eller att utnyttja dem.
Jag är medveten om att den här ordningen innebär att delar av polisens verksamhet undandras från allmänhetens insyn, vilket också har påtalats till regeringen av Rikspolisstyrelsen. Samtidigt är det viktigt att känsliga uppgifter om enskildas förhållanden erhåller ett tillfredsställande skydd.
Regeringen arbetar kontinuerligt med att förbättra och anpassa sekretessbestämmelserna i syfte att skapa en så ändamålsenlig och väl avvägd lagstiftning som möjligt. Inom ramen för det arbetet kan det finnas skäl att se över frågan om allmänhetens och mediers möjligheter att kunna ta del av det dagliga polisarbetet, utan att det för den skull inkräktar på den personliga integriteten hos dem som blir föremål för polisiära åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.